Överst: Professor Qvarnströms förslag

Professor Molins vinnande förslag

C. A. Södermans förslag.

Folkhumorns Karl XIII staty

Tsaren hade avskaffat alla fester i Ryssland, vilka skulle högtidlighetshålla minnet av dess segrar, alla, utom en, festen över Poltava.

Budskapet härom anlände till Sverige i början av maj månad 1862 och väckte en i allmänhet ganska bitter stämning.

Man har icke så mycket funnit sig smärtsamt berörd av påminnelsen om det fältslag, med vilket Karl XII:s stjärna gick ned, som man känt sig harmfull över den förolämpning emot svenska nationen, man trott sig erfara uti det kejserliga påbudet.

Aftonbladet

Ur upprop i Aftonbladet:

Vid Poltava hämmades en stor politisk tanke, full av betydelse för Europas fria utveckling, i sin fortgång och behövde mer än ett århundrade för att slå nya rotskott. Vår östra granne har beslutit att bland sina segerfester ensamt bibehålla denna. Må den dagen firas även hos oss, dock ej som en sorgefest, icke heller som en utmaning, men som en hyllningsgärd åt de svenske män, vilka med död och fångenskap beseglade sin trohet för denna världshistoriska tanke.

Blanche, Lallerstedt, Björck, Sohlman, K.A. Lindström, Herman Sätherberg med flera

Den 9 juli 1862 firades minnesfesten Poltava 1709 1862 i Stockholm. Liknande minnesfester höllos överallt i landet.

I uppropet till Poltavafesten uppmanades allmänheten att anteckna sig för bidrag till en staty över Karl XII. Medel insamlades överallt i landet och den 30 november 1868 avtäckte man bilden av Karl XII.

Femtio år tidigare hade Karl XIV Johan kalhuggit Kungsträdgården, där han lät uppföra en bronsstaty över sin adoptivfader Karl XIII.

Karl Johan lät resa en ståndbild av den konung, åt vilken svenska folket aldrig skulle hava rest någon minnesvård. Stoden avtäcktes den 5 november 1821, och den 26 mars 1822 påbjöd ett kungligt brev, att Kungsträdgården skulle kallas Karl den trettondes torg.

Gamla Stockholm Claes Lundin och August Strindberg

Förberedelserna inför avtäckningsfesten , den 30 november 1868, hånade öppet det svenska folket av kungamakten, genom att den lät bygga en läktare som skymde invigningen för dem som hade tagit initiativet och samlat in medel för kungastatyn.

Karl XIV Johan hade femtio år tidigare upplåtit Stockholms vackraste plats åt en av Sveriges sämsta regenter.

"Det är en trädgårdsmästare utan trädgård liksom det var en kung utan ära."

Folkhumorn var medlet för folkets avreaktion då men 1868 utbröt oroligheter dagarna före avtäckningsfesten.

August Blanche hade personligen vädjat till Karl XV, men fått som svar: 

Du tror dig vara pöbelkung, men jag är verklig kung. Vi får väl se, vem som har mest att säga.

Samma dag som avtäckningsfesten ägde rum är också August Blanches dödsdag.