Start | Föregående | Nästa    S
B C V Y Å Ä Ö 
SALIG FARMOR
SOMMARFESTEN
SÅNG I ÅNGERMANLAND
Sandhamn i Dec.
Sargar ilskan minnet vid vår kista,
Scenen är full av blommor och av gröda,
Se vilken hängbjörk i gungande rågen
Se´n har naturen
Se´n jag skådat mig trött, rann det bjärt i min håg,
Sedan vårsolen log.
Ser du kvalets tår som rann,
Sherry på soppan och Champis på steken,
Sin egen kraft bör man ta om bord uppå skutan:
Sin hajnatur, fast kassan säger stopp.
sin ålder, svarte hon de orden:
Sippan och violn.
Sitt gamla murbruk av snö och is.
Sitter mor och jag i lag -
Sjunger jag min visa.
Själv du ävlas med försök.
Själv jag somnar av ...
Själva luften sig skilt
Skall ej tränga inom gravens frid.
Skall jag säga dig det:
Skall komma själv och ta.
Skall till din grav med rosor gå,
Skapa vill han blott betryckta.
Skicka sällskapet till påven,
Skinn och ytterkläder,
skrek gumman till och tog av ljusen,
skrik ej på hjälp, då du kan dig hjälpa förutan.
Skörtet utav fracken,
Slog sig ned utan tvekan och söl.
Släpp den här och gå din kos!
Smittan över land och hav.
Smort oss med gravlax och ägg och spenat,
Snart kommer hösten och kör oss hän.
Snö och blåst utav den värsta sortsan,
Snön går in som i ett sprucket taksan,
Solen i skyn sitt guld strör kring hans taffel,
Som Adam ligger jag själv och rullar
Som du ej tänker på,
Som du får kostnadsfritt.
Som ej varit full med fan.
som en aborre, och som en sparv opp i tågen
Som extra får man ej så noga vara
Som förr, lika lantlig och täck.
som gäckande drev dig till främmande kust
Som i kyrkan en psalm.
Som i kyrkan en psalm.
Som man förr ej visste av?
Som man i en störtsjö låg.
Som om det grott igen.
Som snälla sömmerskor glatt de sticka
Som solens boll i enahanda lopp.
Som Stockholms kastell.
Som så högt man skattar,
Sonen är äldst, nyss kommen från parnassen,
Sov i ro, du gamla sångarhjärta!
Strunt i bataljer,
Strunt i bataljer,
Stycka byxor eller sula,
Stå ej så nära kanten, sade jag. (Fallera)
Stängs för flärdfull blott igen.
Susar för vinden och bugar sig djup.
Svea-folk! gör pinan kort!
Svänger sig i röd salopp.
Så finns ändå aptit fem trappor opp.
Så finns ändå aptit fem trappor opp.
Så har man var gång efteråt till och med
Så kan du lita på,
Så kan man slå sig ut.
Så kan man stoppa fickan full,
Så nära sjön att man där kan bada:
Så såg du väl däri,
Så talte gubben - och detta var bland det sista,
så tog han snuggan och helt förnöjsam till sinnes
Sådant bo jag sätta vill
Sången får luft: Kom afton, sänk dig neder!
Såsom hans på livets ban,
Säg, när denna stock du kånkar?
Säkert hon mig strypte,
Sällskapet slagit sig ner i det gröna,
Sötaste min gumma, öppna dåsan,
[topp]