Start | Föregående | Nästa    V
B C Å Ä Ö 
VACKERT SÅ
VISA PÅ LANDET
Vacker utsikt ut åt viken
Vad det är skönt, att bo så högt från jorden,
Vad diktade hoppet, vad brände din håg,
Vad drömde du väl om den främmande jord?
Vad hade jag annars så skyhögt hit opp
Vad härlig tavla, vad lek och löjen!
Vad skall mer jag hitta på?
Vad som skiftar på äng,
Vad som skimrar i dal,
vad såg du i söder, som icke du såg
Vad sökte du fjärran i söder?
Vad under då, om jag vill luftslott bygga
Vad, som ditt sinne stämmer ned,
Vagn att åka, käpp att rida,
Var bor du min lilla tärna,
Var fann du väl trognare bröder?
Var gång du dig i spegeln sett,
Var jämt beredd till att möta döden och domen,
var kry i gamla år ännu
Var oförfärad, se faran stint uti synen,
Var sjutton år och hette Amelie. (Fallera)
Var är min käpp? jag satt den på en gren.
Varfrån kom väl läsarprästen,
Varmt i hjärtat, gott på bordet:
Vart kan hon som längst sig ärna?
Vart sjunde år lär få,
Vem du tjänar hos?
Vem har jungfruns kappa sytt?
Vem vet kanske en skönhet då,
Vet att hon är till.
Vet du ej hur du bör ställa,
Vi ha ju trevligt ändå här i viken,
Vid aftonbrasan klinkar jag på lutan
Vid brunnsvikens strand
Vid brunnsvikens strand
Vid en liten bäck som bullrar
vid gravarnas runor och gråter
vid grönskande strand honom söver,
Vill han gälla som profet.
Vill jag uppå landet hava:
Virtuos på kam och giga,
Visor sjöng du för ditt nöjes skull.
Vore blott min hustru lite ömsan.
Vore gott att nu ha rygg av stensan,
Vore inte den saken så dum.
Vågen vid strand i stilla ro sig lagt.
Vår jord tar hand om vår person
Vår jord visst sparsam vara kan
Vårt tidevarv är smakens tidevarv.
Väl längtar du åter till fädernas strand,
Väl sover min fader+det sjungande hav
Värden en tår ännu i glaset häller,
Värden förnöjd är klädd uti kachett.
Värden trakterar,
Värst ändå mig kväljer,
Västen tunn och fracken något kortsan,
[topp]