MALMGÅRDEN

August Blanche (1811-1868)

Den unga flickan, Katarina Hedberg, dotter till en grenadier på Sandva torp i Bergslagen, anställdes som barnjungfru hos räntmästar Ouchterlony i Stockholm. Informatorn i familjen var en magister Bergvall. Ett resultat av mötet mellan barnjungfrun och den prästvigde Martin Christoffer Bergvall blev en gosse, August.

Katarina gifter sig med hofslagare Johan Jakob Blanch och medför gossen i boet. Begvall gifter sig med en rik änka. Blir regementspastor vid Livgardet till häst och kyrkoherde i Ladugårdslandet.

Paret Blanch flyttar in i den Sporrongska gården nere vid Klara sjö.

August började i Klara skola 1819. Senare till Uppsala, hösten 1829, för att avlägga studentexamen.

Där kom han i kontakt med politiken och poesin. Men Stockholms liberalism hade redan format August Blanche i kontrast till det mer konservativa Uppsala. Ett bevis för dylikt är när Erik Gustaf Geijer väntades hem från riksdagen. Professor Geijer skulle hälsas välkommen med sång av eleverna. Geijer hade i konstitutionsutskottet försvarat indragningsmakten. Denna "makt" som gav hovkanslern myndighet att dra in en tidnings utgivningsbevis. Detta stred, enligt August Blanche, mot tryckfriheten. August Blanche tog till orda, och opponerade mot de övriga eleverna. Hinner att säga: "varde mörker". Ett knytnävslag fäller stockholmaren ner till marken.

Blanche tar juristkandidatexamen 1838, åtevänder till Stockholm och inträder i tidningen Freja.

År 1838 är ett märkvärdigt år i Stockholm med kulmen Crusenstolpe kravaller.

Aftonbladet är den ledande tidningen i huvudstaden och liten grad av avundsjuka finns bland övriga tidningar. Detta utmynnas i tuppfäktningar mellan tidningarnas skribenter.

Så även i Blanche´s tidning Freja. Carl Jonas Love Almqvist, som har skrivit den aktuella Det går an, går in som redaktör i Aftobladet under Lars Hiertas tillfälliga utlandsresa. Blanche och Almqvist tuppfäktas i respektive tidning. Ett klimax nås i detta drama när de av en händelse mötts i Strömparterren. August Blanche spottar Almqvist i ansiktet.

August Blanche blir genast känd även utanför Stockholm som den som spottade Almqvist i ansiktet.

Kort därefter slutar August Blanche på Freja, slår in på en ny bana. Han får bo hos fadern, kyrkoherden Bergvall, på Malmgården. Börjar att skriva teaterpjäser och romaner.

Han gör stor lycka med sina pjäser och romaner.

Men efter några år och flera romaner teaterpjäser senare vill han göra något nytt. Han reser till Frankrike, revolutionernas hemland under det nittonde seklet. Han skriver "Sonen av söder och nord" (1851) med erfarenheterna från Paris.

Fadern dör och August Blanche ärver en förmögenhet och Malmgården. Utan att bekymra sig för brödfödan öppnar han Malmgården för sina vänner. August Blanche förblir ogift och modern blir värdinna, senare efter moderns död hans halvsyster.

August Blanche väljs in i riksdagen, är en flitig talare i  Borgarståndet. Tillsammans med Lars Hierta, även han förmögen, driver de fram de frågor som skall omvandla ett stånds-Sverige till det nya Sverige. Triumfen är förstås representationsreformen 1865-1866.

Han dör "med stövlarna på". Den dag, 30 november 1868, avtäckningen av Karl XII-statyn sker.

Ett tal, hans sista, vid mottagandet av Uppsala-studenter på järnvägstationen. Folktåget är på väg mot Kungsträdgården. August Blanche, som mår illa, går in i apoteket Ugglan på Drottningatan.

Han dör där en folkhjältes död.

Begravningen december 1868 följs av tusen och åter tusenden.

Folktribunen, pjäsförfattaren, stockholmskildraren är död.

[topp]
[text- diktarkivet] | [tillbaks index]
[Malmgården]