Dantons död
|
Källa:
Dramat om den halva revolutionen: Kenth-Åke Andersson, Tomas Forser, Karin Monié-Nordin Ingår i Maria Bergom-Larsson: Svensk socialistisk litteraturkritik Gidlunds 1972 |
Axel Danielsson, grundaren av den socialdemokratiska tidningen Arbetet, introducerade i Sverige dramat "Dantons död". I Arbetet gick dramat som följetong 2 mars till 20 juni 1889. |
Axel Danielsson, som själv under fängelsetiden översatt dramat, skriver: |
Dantons död, det utlovade dramat med motiv från den franska revolutionen börjar i dagens nummer. Författaren är en tysk socialdemokrat vid namn Georg Büchner, som redan äger rykte som genialisk skald. Särskilt framstående är detta skådespel, som härmed överflyttas på svenska. |
Georg Büchner dog 1837, långt innan något socialdemokratiskt parti bildats i Tyskland. |
Första scenframträdandet fick vänta till 1920 då dramat gavs på Lorensbergsteatern i Göteborg i översättning av Knut Ström/Arvid Petersén. |
I "Dantons död" gestaltas en av vändpunkterna i den franska revolutionen. I dramats centrum står två av revolutionens mest legendariska gestalter: Danton och Robespierre. Danton hade lett upproret 1792, som lett till kungadömets definitiva fall och senare tillgripit terror för att hejda kontrarevolutionen (septemberdagarna). 1793 förenades han sig med Robespierre för att krossa hébertisterna men blev själv nästa offer. Den 5 april 1794 avrättades han och hans anhängare av Robespierres män. Dramat behandlar just denna händelse. |
Då det börjar befinner sig Danton fortfarande bland de ledande männen, men han har börjat förlora i inflytande. I stället växer nya ledare fram: främst Robespierre, som blir den som störtar Danton, och bakom denne en ny gruppering, som senare störtar Robespierre. |
Det mest kända citatet från pjäsen: |
Revolutionen äter upp sina egna barn |
Georg Büchner, Danton och Robespierre
|
[topp]
[text- diktarkivet] | [tillbaks
index]
[Den svenska teatern]