sångspelet girots själ av tommy rådberg

Skapelsen
Den första rapporten
Varde ljus
Kom fram
Girojäntans sång
Konsulinnan
Johannes Döss
Det gamla hotellet i Klara
Dragos, Cobra och jag
Till chefers lov
Den censurerade jubileumsvisan
Dörrar i sär
Någonting mer
Att vara ung
Girots själ
Jag vill tacka Girot
Visan om K1
Fiolen min

SKAPELSEN

I begynnelsen skapade Byråchef Döss det svenska postgirokontoret.
Det svenska postgirokontoret var öde och tom.
Byråchef Döss sade:
Varde ljus.
Och det vart ljus.
Byråchef Döss såg att ljuset var gott.
Och det vart afton den första dagen på det svenska postgirokontoret.

Och det vart morgon.
Byråchef Döss sade:
Varde bokföringsmaskiner.
Och det vart bokföringsmaskiner.
Fem till antalet av märket Burroughs.
Byråchef Döss såg att bokföringsmaskinerna var gott.
Och det vart afton den andra dagen å det svenska postgirokontoret.

Och det vart morgon.
Byråchef Döss sade:
Varde arbete.
Och det vart arbete.
Det svenska postgirokontoret var inte längre öde och tom.
Där fanns nu bokföringsmaskiner och massor av bruna kuvert.

Byråchef Döss såg att arbete var gott.
Och det vart afton den tredje dagen å det svenska postgirokontoret.

Och det vart morgon.
Byråchef Döss sade:
Varde man.
Och det vart en man.
Byråchef Döss gav mannen namnet Bror Daniel Isidor Fahlström.
Byråchef Döss sade till mannen.
Du ska leda och fördela arbetet.
Och det vart afton den fjärde dagen på det svenska postgirokontoret.

Och det vart morgon.
Byråchef Döss sade:
Det är icke gott att Bror Daniel Isidor Fahlström är allena.
Jag vill göra åt honom en hjälp en sådan som honom höves.
Varde kvinna.
Och det vart en kvinna.
Byråchef Döss gav kvinnan namnet Fröken Björklund.
Och det vart afton den femte dagen på det svenska postgirokontoret.

Och det vart morgon.
Byråchef Döss sade:
Jag behöver någon som hjälper mej med att ta på ytterrocken.
Varde Cedergren.
Och det vart en Cedergren.
Och det vart afton den sjätte dagen på det svenska postgirokontoret.

Och det vart morgon.
Byråchef Döss vilade på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort.

Och det vart morgon.
Byråchef Döss sade:
Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen Sveriges avlånga land med postgirokontoinnehavare.

Detta är berättelsen om den ordning i vilket allt blev till när Byråchef Döss skapade det svenska
Postgirokontoret.
Så står det skrivet.

text: Tommy Rådberg

DEN FÖRSTA RAPPORTEN

När expeditionsvakten Carlsson hämtat posten från
Stockholm 1, befanns denna bestå av tre
inbetalningskort och sjutusen tvåhundra
postanvisningar. Lejonparten tillföras Åhlén och Holms konton.
Det summerades, stämplades, sorterades, summerades igen
och bokfördes. Stämning, de belopp, som bokförts, borde
vara lika med de belopp, som skulle bokföras. Så
småningom kunde man expediera de första kontoutdragen,
som nog inte voro fler än ett tiotal.

Och det vart afton den första dagen på det svenska
postgirokontoret.

Stockholm januari 1925

Bror Daniel Isidor Fahlström

text: Tommy Rådberg

VARDE LJUS

Och det vart afton den första dagen
Johannes Döss sade: Varde ljus.
Det svenska postgirot följer lagen
tre trappor opp i centralposthus.

Hon är en särling i postfamiljen.
Ett barn på sladden men artas väl.
Notarie Fahlström. Ett Vad I viljen.
Ett barn är fött. Fram Träd Girots själ.

text: Tommy Rådberg musik: traditionell

KOM FRAM

Kom fram från stad och land.
Nån ropar kvinnonamn.
Tag första tåg till Stockholm stad.
Ty där skall vändas blad.

Här väntar dig en plats
Ditt val - du tar en sats.
En tjänst i statens trygga famn.
Din framtid är i hamn.

text och musik: Tommy Rådberg

GIROJÄNTANS SÅNG

melodi: Så bistert kallt blåser nordanvinden...

Jag sitter stundom och mitt liv begrundar
som inneboende fem trappor opp.
Och undrar ofta om den dag som stundar.
Bär i sin famn fullbordan av mitt hopp.
Men ingen lycka spörjs och dagar fara
som solens boll i enahanda lopp.
Men jag är ung, och då kan man ju vara.
Rätt nöjd i kammaren fem trappor opp.

I stadens språk blott jag en Girojänta.
Men hemmavid är jag Postmästarns barn.
Jag hjälper Staten i att vinna ränta
på andras pengar - här i grottekvarn.
Och mitt i jäkten och i slammer, buller
i detta trälhav och i Er fabrik.
En dag Ni Herrar ska det höras muller
från oss Vi Kvinnor för vår kamp är rik.

Men lyckan kommer väl, fast hon i striden
om tjänst och lön mig ofta ryggen vänt.
Dock vad gör det, då jag ändå med tiden
blir ordinarie jag har bestämt.
På oxens horn satt ju en lumpen mygga
och drömde om sin jättestora kropp.
Vad under då, om jag vill luftslott bygga.
Och blomsterströ mitt rum fem trappor opp.

Då kvällen kommer, och för fönsterrutan
jag drar gardin igen och tänder ljus.
Vid lågans flämtan mor och far förutan.
Jag ensam är i stad i detta hus.
Blott man ej svälter eller fryser bara.
Och med en vän med samma mål och hopp.
Som postbiträde ej så noga vara.
Rätt nöjd i kammaren fem trappor opp.

text: Elias Sehlstedt och Tommy Rådberg

KONSULINNAN

Det var en gång, om jag minns rätt, väl anno trettitre.
Man tyckte giroflickan genast måste ha beskydd.
Och man beslöt att i all hast ett sådant henne ge.
Form av konsulent som vore ej för bryd.

På plats är Konsulinnan - Kvinna Stark Rejäl.
Hon kan ordna allt.
Både Ditt och Datt.
Klättra upp i träd och
hämta ner din katt.
Och om din
älskling - han är borta.
Och även
livet - är till korta.
Konsulinnans tal är trösten för din själ.

Om giroflickans klädinköp det ordats titt och tätt.
Och skrivits om i tidningarna stundom då och då.
Men jag vet en som hjälper oss så lekande och lätt.
Räkna ut att det blir fem av två plus två.

På plats är Konsulinnan - Kvinna Stark Rejäl.
Hon kan ordna allt.
Både Ditt och Datt.
Klättra upp i träd och
hämta ner din katt.
Om du har
skulder i en massa.
Du vet det
finns en lånekassa.
Konsulinnans peng är plåster på din själ.

Om, när semestern nalkas, du dej känner ganska slut.
Men också efter arbetstid du gärna tar ett bad.
Tag tåget ner vid Stadsgår´n då Solsidan du far ut.
Salta baden gör dig nyter och så glad.

Där möter Konsulinnan - Kvinna Stark Rejäl.
Och på cykeln upp.
Över sten och gupp.
Saltsjöbadens ortsbe-
folkning får se upp.
Och efter
språngmarsch gymnastiken.
Och badet
glöms för kroppsfysiken.
Konsulinnans omsorg piggar upp din själ.

Och vill du dej försäkra mot all möjlig tänkbar risk.
Om du ett snedsprång skulle på parketten hastigt ta.
Och också få en slant när inte du är riktigt frisk.
Vet jag just ett sätt som prövats vara bra.

Du går till Konsulinnan - Kvinna Stark Rejäl.
Hon kan ordna allt.
Både Ditt och Datt.
Kollektiv försäkring
samlas i en hatt.
Det spelar
ingen roll du ramlar
ej heller
febersjuk du famlar.
Konsulinnans sätter priset på din själ.

text: Girorevyn 1935 och Tommy Rådberg
Sångspelet Girots själ

JOHANNES DÖSS

Johannes Döss var dag på promenaden.
Och kvinnor niger männens bugargest.
Johannes Döss var nästan en Gud Fader
och varje dag i pressen var han gäst.

Johannes Döss som tjänare i staten
han fick kritik för eget handlingssätt.
För många pennor fria månadsmaten.
Och han ska bort snart staten hitta´ rätt.

Johannes Döss fick hjälp med ytterrocken.
Hans sista dag - fick gå - för något dumt.
Och utanför stod hela murvel-skocken.
Och vad de frossa´ i - det har jag glömt.

Men det var längesen då detta hände.
Och chefer kommit. Chefer dom har gått.
Och vi med dem i husen snabbt vi vände
till nästa hus - först stort och sedan smått.

Och allt som händer det har hänt i husen
där vi som myror springer hit och dit.
Problem med värmen, korsdrag, slammer, brusen.
Och romantik och glädje sorg och slit.

Och jag som skrivit denna vackra visa.
Jag hänger på en Girotradition.
Från trettitalsrevyn om Girodivan.
Revy från underhållningspostsektion.

Johannes Döss i graven nog han vände´.
Om han fick skåda girots frukostklubb.
Johannes Döss har bäst i sitt "Die Ende".
Det tycker vi i A B Rubb och Stubb.

text: Tommy Rådberg musik: Dan Andersson (Per Ols Per Erik)

Det gamla hotellet i Klara
text: Stig Dagerman musik: Tommy Rådberg

Väl mött i skuggornas skara!
Sitt ner och spendera ett krus
för det gamla hotellet i Klara,
som blivit till luft och ljus.

Här sjöng några törstiga slarvar,
mens andra bar vinkel och lod.
Men nu flyger måsar och sparvar,
där sängar och flaskor stod.

Här möttes den fjortonde dennes
ett annat år två i en kyss.
Hans första men inte hennes.
Ack, väggarna fälldes nyss.

Och han som var mager om bena,
magrade här några år
och byggde i natten den sena
palatser som än består.

Och han som lämnade livet
en afton med hjälp av ett spjäll
bor ännu, fast det är rivet,
på sitt gamla Klara-hotell.

DRAGOS COBRA OCH JAG. (melodi: Nilsson, Thunman och jag)

Det var Dragos Cobra och jag.
Vi var födda samma år och dag.
Vi har gått i samma skola.
Vi har pangat samma dora.
Det var Dragos Cobra och jag.

Och från plugget vi sparkas ut.
Måste hitta ett kneg utan prut.
Fick ett tips om girohuset
där finns brudar sus och duset.
Men som nying vi fick veta hut.

Och på plats adresstryckerit.
Och bland plåtar det snackades skit.
Och om DN-Galsfinalen
och om BeBopen på Nalen.
Snack om brudar, fester och sprit.

Men så köptes någonting stort.
Trycka kontoutdrag ska gå fort.
Och nu står vi framför skåpet.
För det gamla rena dråpet.
Tryckarpressen klassad som lort.

Och vi grabbar ska snabbt läras opp.
Att bli data-OP. - lön på topp.
Och "de blåa" undervisar.
Am´rikanska vägen prisar.
Jobba skift - Du måste ha snopp.

Och i dag har vi anpassat oss.
Vi är snälla - lyder vår boss.
Och tillsammans båda könen.
Inget snoppbidrag på lönen.
Lektillvaron borta förståss.

text: Tommy Rådberg

TILL CHEFERS LOV

Jag var ung en gång för längesen till Posten stegen går.
"Om du klarar datatest ett jobb du får.
Om du sedan jobbar vågat och med lite nypa flax.
Du blir chef - javisst - den tiden kommer strax."

Haderian hadera doppa chefen i chokla´
plocka upp och torka lägg han på ett fat.

Och min första chef en glad gamäng som visslar steppar fram
Calle Cobra ja så var hans rätta namn.
Chefen ställde vi vid läsar´n så vi visste var han var.
När "CeHundra" klart står chefen ensam kvar.

Haderian hadera ...

Och min andra chef herr Väderstreck - historier hoppar ut.
Alltjämt dråpliga - man hört dom ack förut.
Och mot skåningar och tanter kunde tungan bliva vass.
För att tysta chefen låstes han på dass.

Haderian hadera ....

Och min tredje chef en farbror Sven - en vänlig byråkrat.
Vad vi heter - äsch - ty Sven är demokrat.
Om en datacheck helt plötsligt - visste alla det var dags,
kommer chefen in i hallen med en sax.

Haderian hadera ...

Och min fjärde chef Napoleon Svensson gör berömd entré.
Datakrasch - och tio blankt - står han breve´.
Kommenderar sina styrkor slåss mot bittar och mot bajts.
Där står segraren beredd till nästa fajt.

Haderian hadera ...

Och min femte chef - Klarerar Curt - på mässan blir han frälst.
Hämtar hem ett Case som lades ut på räls.
Vi ska rulla in i framtid det ska ske på halva tid.
Var hans sista ord - försvann - till strategin.

Haderian hadera ...

Och min sjätte chef en Dubbel-Jan i salen träder in.
Vad kan han i fickan ha för medicin.
Traditionen slår förnyar´n så han ligger där och blör.
Vice VD, visa dej, vi annars dör.

Haderian hadera ...

Medan åren siktas långsamt över tinningarna grå.
Lika säkert en ny chef som vin Noveau.
För i dag är chefer COPYS utav raden ovanför.
Jag blir aldrig chef - jag sjunger denna kör.

Haderian hadera ... (Två gånger)

text: Tommy Rådberg

DEN CENSURERADE JUBILEUMSVISAN

Vårt skiftlag utsåg spanare i chefens stora rum
och Klara Porras småhotell han såg i dunkelt skum.
I Walkie Talkie skrek han ut: Kom hit dom börjar nu!
Vi slängde våra hålkort och vi sprang som ett Jehu.

På stol på bord på golv vi stod vårt stolta skiftelag.
Vi såg en Live Show värt det namn som retar Tant Moral.
Det överträffar allt jag sett i Londons biograf.
Nu är det slut - tillbaks igen till våra kontoutdrag.

Visst blev det fel ibland när remsor kördes upp och ned.
Och någon svara ja fast nej programmet gav besked.
Och dagens dag ej dagens dag bokföringsdag skall va.
Oh bed en bön till skaparen till denna databas.

Bokföringen dom gnällde för att lång dag blir så lång.
Det är ju fel på data ja dom sade varje gång.
I tidspress hitta vi ett fel - programmet kördes rätt.
Betrakta det som festlig grej allt fixas på nått sätt.

Och serviceingenjörerna dom lurar vi ibland.
Två lampor växlas - paff han står med flödesplan i hand.
Och radions ström den tar vi från vår kära datamaskin.
Om säkring går - vad gör vi då - ett gem det tager vi.

En nödknapp finns så lockande att trycka den helt in.
Och om det görs ett strömavbrott och död är vår maskin.
Och mitt i prick en ingenjör han ramla det blev svart.
"Det lagar jag på fjorton dar eller kanske på en kvart.

Och chefen löser fredagskryss - oh tunga ögonlock.
Vi andra slavar vid vår skärm - nu sågas timmerstock.
Gemensamt reser vi oss upp - vi lämnar terminal.
Strax före hemgång vaknar chef - "Var är min personal?".

Intern budget, var lönsam vän, rapporter statistik.
Och höna tupp i ledningsgrupp - dom reser vart dom vill.
Konsulterna har mer i lön - med dem vi driver gäck.
Och före detta chefen - han - i källarn viker säck.

Kavajen rutig IBM-nål, expert anställning får.
Det enda som han utför väl - hålremsor sätter på.
Äh bort från opratörskonsol - ty pentryt är din plats.
Experten brassar nu vårt käk - vi längtar till vår rast.

Vi firar brorsans födseldag - experten står vid spis.
Och sockerdricka, välkokt höns, och curry sås och ris.
Och sedan ses romantisk film - och dörren är vår duk.
Så öppnas dörren - städerskan i mässing - pip censur.

I dag är vi så präktiga - vi följer vår körplan.
Och morgonbön, vi äter grönt - vi säger aldrig Fan!
Vi slarvar ej nej hem direkt i bil från Stockholm Ban.
Vi sover vaknar tar vår bil till jobbet mitt i stan.

Och denna visa skrev jag till vår jubileumsfest.
Men kommitten dom sade nej - ty visor är ju pest.
Visst blev jag sårad, ledsen och jag grät en liten skvätt.
Men nu på detta sätt den sprids det är ju mer än rätt.

text och musik: Tommy Rådberg

DÖRRAR I SÄR

Dörrar i sär.
På perrong står vi där.
Gåsmarsch mot rulltrappans brus.
Färden går opp.
Opp till rulltrappans topp.
Opp till ett Stockholm i ljus.

Vänder mej om.
Ser Åhléns har bytt om.
Klänningen där är rätt chic!
Och snart bildas grupp.
När allt fler stannar upp.
Gemensamt vi kastar vår blick.

Mitt hem ska få nytt.
Min kropp något sytt
Och skorna jag har ska bli bytt.
Jag ser ingenting.
Då ser jag en ring.
Tänker att Han ska bli min.

Väcks ur min dröm.
Följer människoström.
Jag räknar nu gångställets streck.
En helt vanlig dag.
Det är min arbetsdag.
Passerar en vakt och vår "SÄCK".

Jag passar en korg.
Pater Noster vår borg.
Ställer mej in i ett fack.
Och där står Han.
Med en hjälpande hand.
Jag glömmer att säga ett tack.

Nära vi står.
Och mitt hjärta det slår.
Och jag får ej fram något ord.
Där lämnar han mej.
Och ett svagt litet "Hej"!
Ensam jag står här ombord.

Nu kliver jag av.
I vårt öppna hav.
Min plats från igår är ju kvar.
Vårt bord fylles på.
Blanketter jag slår.
Där ute - ja -där är det vår.

Drömmer mej bort.
Och jag tror väldigt kort.
Och honom jag får på nått sätt.
Då kommer han fram.
Och till mej säger Han.
AMICA - följ med - Dagens Rätt!

text: Tommy Rådberg
NÅGONTING MER

Vem är Staten?
Är det kungen och drottningen.
Han och hon i regeringen.
Eller vi på bokföringen.

Vad är ränta?
Växer slanten till större slant.
Räntan hög - klarar allt galant.
Räntan låg - rasar ner för brant.

Och förr i tiden fylld av vetskap
nu okunnighetens redskap
ty himlen ser
någonting mer.

Och förr i tiden fanns gemenskap
nu orolighetens frändskap
ty himlen ser
någonting mer.

Vi i Posten
ett idag.
Något
snett i dag.
Girot
bank i dag.
Vi är
pank idag.
Vitt är
svart i dag
Dag är
natt i dag.
Vi är Postens arbetsbin.

Och förr i tiden statens kaka.
Och nu får vi själva baka.
ty himlen ser
någonting mer.

text: Tommy Rådberg
ATT VARA UNG

Att vara ung och tyngd av sorg.
Att ha en nära som mött döden.
Att vara ung på marknadstorg
och vara ung bland andra öden.

Och årets början blev en chock.
Då döden hämtar även unga.
Jag lyfte bort det tunga lock.
Och jag tog upp min lust att sjunga.

Men som blixten snabbt slår ner.
Och som åskan högt den dundrar.
Arbetsrätten hånar mej.

Jag finns med på listan.
Bort! Bort! Bort! Bort! Bort!

Jag mötte honom på en fest.
En morgon låg han vid min sida.
Och hela dagen han min gäst.
Han fanns ej mer då kvällen kom.

Och hela världen säger nej.
Och ingen ser jag är i fara.
Och ingen frågar efter mej.
Det är så svårt som ung att vara.

Jag drömde mitt liv skulle bli,
så annat annorlunda.
Annat! - så annat än vad som det blev.
Och inget kvar utav min dröm.

text: Tommy Rådberg

GIROTS SJÄL

Drottningsalen - Ryttar´n - lilla stora.
Går väl an i sammanträdsrumsfloran.
Men att hitta Bryggar´n utan karta.
Inte jag just nu har mötet startat.

Sen - det är klockan som står!
Sen - jag har ont i stortån.
Sen - jag tog fel på lokal.
Jag fick ett viktigt rikssamtal.

Vem - har protokollen läst.
Vem - har denna punkten rest.

Möten möten del av Girots själ.
Möten möten del av Girots själ.

Orden kan bli många väldigt långa.
Girot vet hur ord blir få och trånga.
Girot klarar improvisationer.
Girot bra på ordinnovationer.

Ord - cito parning och rapp.
Ord - döing slå bunt och trapp.
Ord - G R U K G B
Fantom - vad fan betyder det.

Vem - har orden hittat på.
Vem - kan orden helt förstå.

Orden orden del av Girots själ.
Möten möten del av Girots själ.

text: Tommy Rådberg
JAG VILL TACKA GIROT

Jag vill tacka Girot
som gett mig så mycket
alla dessa chefer
kollegor och kamrater
vi en livslång vänskap
som oss har förenat
snart är avskedssorgsna timmar och minuter
budet har gett mig - Brevet - Jag är uppsagd!

Jag vill tacka Girot
som gett mig så mycket
fyllde jämna åren
i nyinköpta klänning (tog på mig finkostymen)
hyllades av chefer
kollegor och kamrater
jag fick presenter blommor, kärlek, varma kramar
som jag tog med mig hem till ensamheten.

Jag vill tacka Girot
som gett mig så mycket
och för våra mödor
under stora skiften
axlat våra bördor
vi kämpat in på nattens
tröttbleka timmar återminnas nu i bilder
när mina gråtrödsögon - Jag nu sluter.

Jag vill tacka Girot
som gett mig så mycket
den har gett mig lönen
och bonusen och ralsen
och den tjugofemte
den bästa utav dagar
då är det frihet gör jag vad jag vill och behagar
och jag vill bara ropa - VIVA VIVA.

Jag vill tacka Girot
som gett mig så mycket
jag har fått ge järnet
kännas av gemenskap
dela arbetsglädje
och vara en i teamet
något att minnas när eländet kryper in i själen
allt ska bort för jag har blivit uppsagd.

Jag vill tacka Girot
som gett mig så mycket
alla dessa minnen
och alla dessa öden
alla individer
alla existenser
och som mitt liv har fyllt och gett mitt liv en mening
och mina sinnen glatt och andras sinnen.

text: IA och Tommy Rådberg
VISAN OM K1

Och till salarna i underjorden. Här i Blåmanshus.
Träningsmöjligheter lockar ner oss
liksom svarta flugan till ett ljus.
Ljudet av ett stånkande i takt med lyftarns drag.
Virvlar igenom rummet med lätt behag.

Vilket kutande och nigande i dansens vilda språng.
Spelmansvalsen kommer svepande i från en
bandare som är i gång.
Engelskglosor lekande i takt med lärarns fart.
Kunskap det är väl makt någon sagt så klart.

Kom, följ med oss, låt oss dansa.
Hela natten tills solen rinner upp.
Det är Mona! som oss kallar oss till dans!
Kom, följ med oss, låt oss träna.
Hela natten tills solen rinner upp.
Inger pockar och hon lockar GYMNASTIK.

Lena hon hoppar till dunk dunk låt.
Och Kalle är skådis - han skälver i gråt.
Vad än kan rymmas i mänskosinn
På K 1 finns allt följ mej in.

Britta hon ställer sej sist i kön.
Till dörr Naprapaten som lyssnar på bön.
Vad än kan rymmas i mänskosinn
På K 1 finns allt följ mej in.

text: Tommy Rådberg

FIOLEN MIN
musik: Jon-Erik Öst

Över ängarna och kullarna och skogarna i byn
spelmansvalsen kommer svepande
och stiger upp mot bleka aftonskyn.
Vinden dansar lekande i takt med stråkens drag,
virvlar igenom nejden med lätt behag.
Över ängarna och kullarna och skogarna i byn
spelmansvalsen kommer svepande
och stiger upp mot bleka aftonskyn.
Vinden dansar lekande i takt med stråkens drag,
virvlar igenom nejden med lätt behag.

Kom, följ med oss, låt oss dansa
hela natten tills solen rinner upp.
Hör fiolen! Hör, den kallar oss till dans!
Kom, följ med oss, låt oss dansa
hela natten tills solen rinner upp.
Hör fiolen! Hör, den kallar oss till dans!

Spelman han spelar sin trolska låt.
Den sjunger i jubel, den skälver i gråt.
Vad än kan rymmas i mänskosinn
han väver i tonerna in.
Spelman han spelar sin trolska låt.
Den sjunger i jubel, den skälver i gråt.
Vad än kan rymmas i mänskosinn
han väver i tonerna in.

Sjung, min fiol, du som känner min längtan!
Sjung vad jag tänker, sjung vad jag känner!
Du, som kan tyda min ordlösa aning,
sjung om min längtan, fiolen min.
Sjung, min fiol, du som känner min längtan!
Sjung vad jag tänker, sjung vad jag känner!
Du, som kan tyda min ordlösa aning,
sjung om min längtan, fiolen min.

text: Tord Wetterberg