KRONSTADT

Uti Kronstadt jag gick, fast ur himmelens sky
Regn och hagel i ymnighet föll,
Och jag staden besåg, fast mitt resparaply
Jag beständigt för ögonen höll.

Och jag sjöknektar såg med förträffligt humör
Defilera min näsa förbi,
Och en sällsam musik blåste takten framför
Medan trummorna stämde uti.

Och de blåste, så ögonen välvde sig ut,
Ett entonigt tututteritu,
Och tututteritu blev det ända till slut,
Och jag hör samma toner ännu.

Jag officerare såg i kapotter och gull,
Jag såg folk uti tvister och skämt.
Jag såg barn uti smuts och kaptener på lull,
Och madamer i trasor alltjämt.

Och på dockor och skepp, gav jag granneligt akt,
Jag såg duvor i tackel och tåg.
Jag såg kranar till sjöss, jag såg Kejsarens jakt,
Jag såg "bördingar" fulla med råg.

Och jag såg en basar med allt möjligt uti.
Jag såg nunnor och sjömän på kryss;
Jag såg tågverk och skinn, jag såg träsnideri,
Jag såg skodon, som luktade Ryss.

Och hotell Rosalie jag bland annat besåg,
Under det jag kring gatorna strök.
Med mitt sällskap jag åt kaviar och pirog
Och drack rönnbärslikör på försök.

Och värdinnan charmant emot gästerna var:
Hennes namnsdag det var samma dag.
Och på tyska hon bad oss en stund stanna kvar,
Och så bjöd hon på vin över lag.

Och en sjöofficer, som var Finne till börd,
Slog sig ned utan tvekan och söl.
Att Stockholmare se, blev han slutligt så rörd,
Att han rakt av förtjusning blev knöl.

Och värdinnan oss bjöd uppå tårta jämväl
Och vi sköljde med sherry den ner.
Efter frukosten togo vi hjärtligt farväl
Med en bock uppå Stockholmskt manér.

Och när klockan slog tolv, just som tolvslaget dog,
Gick ett skott, att jag nästan blev stum.
Och jag tänkte: om Stockholm den seden antog,
Vore inte den saken så dum.

Och jag såg något stort uti regnluften stå,
Och jag undrade först och gick fram:
Och Stor-Peters staty stod och trampade på
Carl den Tolvtes banér. Det var skam!

Se´n jag skådat mig trött, rann det bjärt i min håg,
Att i Ryssland vi ha en koloss.
Och av allt vad jag såg uti Kronstadt, jag såg,
Att jag inte med Ryssen vill slåss.

text: Elias Sehlstedt musik: Traditionell