Prostesmöret.
text: Brånasme(de)n
         Johannes Olsson i Bråna (1818-1886)
melodi: Var hälsad sköna morgonstund psalm 119
musik: Philip Nicolai (1556-1608)

Till prosten O Fryxell på Ör
jag skriva vill om gammalt smör
och om den gamla resten.
Fast jag ej andens smörja fått
jag som en lekman endast blott
på lek vill smörja prästen.

Ja, jag vill
bjuda till
endast bara
att förklara
prostesmöret,
fast jag ej har kvitto för ´et.

För mig och alla i vårt hus
den sanningen står klart och ljus
att smöret ej förglömdes.
Det året mer än andra år
fast i vår makt det icke står
få kvittot som förgömdes.

Därför jag
natt och dag
är bedrövad
och berövad
all min gåva,
till att äta smör och sova.

En strupe som är ren och klar
är ju det språkrör prästen har
då herrens ord han talar.
Och därföre bör prästens hals
av ingen torrhet lida alls
i våra tempelsalar.

Nej, den bör
med vårt smör
väl försörjas
flitigt smörjas
och uppmjukas,
för att bättre kunna brukas.

Min käre prost, förbarma sig
och smörj med nådens majsmör mig
fastän mig kvittot brister.
Gör på min ledsnad nu ett slut
tag pennan och stryk därmed ut
mitt svarta skuldregister.

Prosten må
lita på
vad jag säger
sanning äger
sanning bara,
det är, vad jag sökt försvara.


Till prosten O Fryxell på Ör
jag skriva vill om gammalt smör
och om den gamla resten.
Fast jag ej andens smörja fått
jag som en lekman endast blott
på lek vill smörja prästen.

Ja, jag vill
bjuda till
endast bara
att förklara
prostesmöret,
fast jag ej har kvitto för ´et.