[Ninon Lenclos] | [The Ballad of Dead Ladies]

[Poesisidor] | [The Rolling Stones]

Uttrycket "den snö som föll ifjol".
Här är visan!

melodin i midiformat

 

Ballade des dames du temps jadis

Dites-moi où, en quel pays,      (huitain 1)
Est Flora la belle Romaine,
Archipiades et Thaïs,
Qui fut sa cousine germaine,
Echo, parlant quand bruit on mène
Dessus rivière ou sur étang,
Qui beauté eut trop plus qu'humaine?
Mais où sont les neiges d'antan?      (refrain)

Où est la très sage Héloïse,      (huitain 2)
Pour qui fut châtré et puis moine,
Pierre Abélard à Saint-Denis?
Pour son amour eut cette peine.
Semblablement où est la reine
Qui commanda que Buridan
Fut jeté en un sac en Seine?
Mais où sont les neiges d'antan?     (refrain)

La reine Blanche comme lis      (huitain 3)
Qui chantait à voix de sirène,
Berthe au grand pied, Béatris, Alis,
Eremburgis qui tint le Maine,
Et Jeanne, la bonne Lorraine
Qu'Anglais brûlèrent à Rouen;
O sont-elles, Vierge souveraine?
Mais où sont les neiges d'antan?      (refrain)

Envoi Prince, ne cherchez de semaine      (quatrain)
Où elles sont, ni de quel an,
Que ce refrain ne vous ramène:
Mais où sont les neiges d'antan?

François Villon, Le Grand Testament , 1461



Francois Villon

Francois Villon text och midi

Francois Villon dikter




[topp]

www.poemhunter.com


Amerikansk poesi

Fransk poesi



DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm



[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]


[topp] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa 2003 februari 13
text and paintings

The Ballad of Dead Ladies

by D.G. Rossetti

translation of Francois Villon's
Ou sont les neiges d'antan

Tell me now in what hidden is
Lady Flora the lovely Roman?
Where's Hipparchia, and where is Thais,
Neither of them the fairer woman?
Where is Echo, beheld of no man,
Only heard on river and mere,--
She whose beauty was more than human?...
But where are the snows of yester-year?

Where's Heloise, the learned nun,
For whose sake Abeillard, I ween,
Lost manhood and put priesthood on?
(From Love he won such dule and teen!)
And where, I pray you, is the Queen
Who willed that Buridan should steer
Sewed in a sack's mouth down the Seine?...
But where are the snows of yester-year?

White Queen Blanche, like a queen of lilies,
With a voice like any mermaiden,--
Bertha Broadfoot, Beatrice, Alice,
And Ermengarde the lady of Maine,--
And that good Joan whom Englishmen
At Rouen doomed and burned her there,--
Mother of God, where are they then?...
But where are the snows of yester-year?

Nay, never ask this week, fair lord,
Where they are gone, nor yet this year,
Except with this for an overword,--
But where are the snows of yester-year?


[topp] | [till dagens visa 2003]

Dagens visa
2002 feb 13

Ninon Lenclos
text: M. J. Crusenstolpe

Ninon föddes i Paris 1615. Bägge hennes föräldrar tillhörde den lägre provinsadeln.
Ninon var enda frukten av detta äktenskap.

Vid femton års ålder förlorade hon sin mor. Herr Lenclos överlevde endast ett år sin hustru.

Ninon var således vid sexton års ålder sin egen herre [?]. Fadren hade varit något litet slösare; men hon hade likväl 10000 livres livstidsränta. Hon älskade friheten för högt att tänka på giftermål. Hon arrenderade på sin livstid ett hus på Brottmålsgatan vid Träsket i Paris.

Ninon blev upptagen i de utvaldaste sällskapskretsar, vilkas prydnad och behag hon snart utgjorde. Hennes skönhet tillvann henne älskare av högsta rang, och hennes huvud, hennes talanger och karaktär förvärvade henne vänner av högsta förtjänst.

Om hon ej ägde sitt köns dygder, var hon ej heller belastad med dess vanliga fel. Hon hade läst och visste mycket, men lade sig vinning om att dölja sin beläsenhet.

Greve d´Estrées och abbé d´Effiat var bägge hennes bönhörda älskare; men de efterträdde varandra så nära i hennes ynnest, att det var osäkert vilkendera som var far åt en son, som hon födde. De drogo lott därom och vinsten - barnet - tillföll greven, vilken slutligen blev marskalk av Frankrike och vice amiral.

Markis de Gersai hade med Ninon en, som han lät uppfostra under namn av chavilier de Villiers, och för vilken han omsorgsfullt dolde vem han haft att tacka för livet. Så snart han skulle inträda i världen infördes han hos Ninon, vilken emottog honom på lika sätt som alla de ynglingar, som hos henne inhämtade smak, sätt att vara och fin umgängeston. Hon var då över sextio år gammal. Det hindrade ej att Villiers för henne fattade den häftigaste kärlek. Länge iakttog han tystnad; men slutligen blev passionen för häftig att kunna döljas. Han uttryckte den i början på blickarnas och bemötandets stumma språk; men Ninon förstod detta mer än väl och blev djupt bedrövad över sin sons tillstånd, vilken hon höll hjärtligt av. För att bota honom använde hon alla utvägar, som den moderliga ömheten och förståndet kunde inspirera. Men just detta motstånd retade ännu mera hans låga. Hon nödgades då förklara honom, att hon förbjöd honom sitt hus, om han fortfor att förfölja henne med sin kärlek. Han lovade då att kväva den; men mäktade ej hålla sitt löfte. En gång då han med henne befann sig mellan fyra ögon talade han till henne som en förtvivlad älskare och hotade slutligen att bruka våld. Det fanns då för Ninon ingen annan utväg än att upptäcka för honom, att hon var hans mor. Deras ömsesidiga belägenhet efter denna bekännelse var ytterst bedrövlig. Villiers störtade ur rummet, fördjupade sig i en närbelägen skog och rände värjan genom sitt bröst.

Ninon de Lenclos dog den 17 oktober 1705, 90 år gammal.

Älskare
observera, listan ej fullständig

Greve Coligny
Hertigen af La Rochefoucault
S:t Evremond
Molière,
abbé Chateau neuf
Condé
Markis de Villarceaux
de Gourville
Markis de la Châtre
Greve dÉstrées
abbé d´Effiat
Greve de Fiesque
Markisen af Svigné
Greve Choiseul-Praslin
Pécourt
Markis de Gersai
Baron Banér
abbé Gedouin

Vad Ninon har sagt:

Hela världen påstår att jag har mindre att beklaga mig över tidens tand än någon annan. Må så vara! men om man visat mig någon sådan levnad i perspektiv, skulle jag hängt mig.

Skönheten utan behag är en metkrok utan bete.

Skalderna äro tokiga som givit kärleksguden fackla, båge och koger: denne guds makt ligger i hans bindel. Så länge man älskar, tänker man icke; så snart man tänker, upphör man att älska.

Om jag varit med i skapelsens konselj - då han danade människosläktet, skulle jag tillstyrkt honom att sätta ansiktsskrynklorna under hälen.
 

Ninon de Lenclos, on Her Last Birthday
text: Dorothy Parker

So let me have the rouge again,
  And comb my hair the curly way.
The poor young men, the dear young men
  They'll all be here by noon today.

And I shall wear the blue, I think-
  They beg to touch its rippled lace;
Or do they love me best in pink,
  So sweetly flattering the face?

And are you sure my eyes are bright,
  And is it true my cheek is clear?
Young what's-his-name stayed half the night;
  He vows to cut his throat, poor dear!

So bring my scarlet slippers, then,
  And fetch the powder-puff to me.
The dear young men, the poor young men-
  They think I'm only seventy!
 



[topp]


Ladies And Gentlemen...
Please Let Me Introduce The...
The Rolling Stones


[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm



[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]