Visornas hemsida
Gratulerar Gustaf Fröding
på födelsedagen 148 år
22 augusti

Sven-Ingvars

Gustaf Frödings hemsida

GUSTAF FRÖDING (1860-1911)

Dansbandsdax

Gustaf Fröding visor

Ett litet rött paket

[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

[Året 1896. Visan O Sofia]

[Ångermanlänningen, Blekingen, Stockholmaren...]

Gustaf Fröding visor


Jag kan ej underlåta att uttala min harm över att poliskonstaplar stövla in i vår lyrik.
A. U. Bååth


DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm



[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]

[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

[Året 1896. Visan O Sofia]

[Ångermanlänningen, Blekingen, Stockholmaren...]



GUSTAF FRÖDING

VISOR

Det var dans bortom vägen  musik: Helfrid Lambert
E fin vise  musik: Valdemar Dahlgren
En kärleksvisa  musik: Tommy Rådberg
En majvisa musik: Tommy Rådberg
En Uppsalaflicka  musik: Tommy Rådberg
En vårfästmö  musik: Tommy Rådberg
Ett gammalt förmak  musik: Tommy Rådberg
I ungdomen  musik: Tommy Rådberg
Jäntblig musik: Okänd
Viken  musik: Tommy Rådberg


[topp] | [till dagens visa 2001]

Dagens visa 2002 augusti 21

ÅRET ÄR 1896

Varietéförbudet.

Å Gustaf Frödings diktsamling  "Stänk och flikar" lades i går av justitieministern kvarstad.

Tidningen "Budkaflen" som avtryckt ett stycke ur dikten "En Morgondröm" av Fröding har blivit belagd med kvarstad.

Jag kan ej underlåta att uttala min harm över att poliskonstaplar stövla in i vår lyrik.
A. U. Bååth

En litterär hyena, [Janne Bruzelius] ute på nattligt rov, bläddrar i diktarens [Gustaf Fröding] drömmar. Han finner en sida eller två, med målningar av sådant, som eljes med all rätt svepes i grannlaga tystnads slöja. Ha, vilket fynd, här har jag till ett präktigt mål! Vad bryr en sådan om lösryckning ur sammanhanget, vad gör det honom, att han försöker draga ned en gudarnas brudbrädd till en grändbordells fala liderlighet!

Hjalmar Branting

Grymt må man kalla de griserier som skandalprofessorn hjalmar branting producerat i sin socialiststia, som ock kallas socialdemokraten.

Språkets alla gränd- och hamnbusuttryck flyta som vanligt ledigt ur hans smutsiga penna.

Likt sin gemål, René, älska socialdemokrabatens hjalmar litteraturens komposthögar, som de båda starkt föröka.

Janne Bruzelius i Budkaflen.

En åldrig, på gravens brant stapplande judisk förläggare, som redan förut är mångmillionär och har den äran att bland sina förlagsartiklar räkna en hel del av vad svenskt snille ypperst kunnat åstadkomma, förlägger denna bordellernas Höga Visa [en morgondröm] för att med ännu en tusenlapp eller möjligen två kunna öka sin förmögenhet...

A. Hedenstjerna "Sigurd"

Bidragen med er röst till den föryngring av Stockholmsbänken i demokratisk riktning och anda, som de frisinnades seger innebär med sådana namn som Branting, Staaff, Lindhagen!

Arbetarepartiets och de frisinnades valkommité

Visan är tillägnad Sofia församling på Söder i Stockholm som hyste varieté- och teaterlokaler.

I visans två rader:

de enda som få dikta
blir C. O. Berg, med fru.
frun är lika med Lina Sandell som givetvis har en
hemsida här hos Visornas dito

[topp] | [till dagens visa 2001]

O Sofia Text och midi

O Sofia

text: Blusman - Social-Demokraten 17 oktober 1896
melodin ur lustspelet Lottas namnsdag

När skymningen sig sänker
kring Stockholms kungaborg,
en kväll jag står och tänker
på Gustaf Adolfs torg.
Och blickarna de riktas
till himlen fastän grå,
men tankarna de siktas,
till dess jag sjunger så:

O, Sofia, Sofia, Sofia,
du är stor i ditt heliga nit.
Men Sofia, Sofia, Sofia,
ännu fattas till himlen en bit.
Ack, Sofia, Sofia, Sofia,
visa syndarna vägen dit.
O, Sofia, Sofia, Sofia,
visa syndarna vägen dit.

Att krogen kyrkotider
skall stängas, kan jag ha,
dock öppnas den omsider,
och det är inte bra.
Och varietén skall stukas,
och Venus kläs i rock,
men ... korta kjolar brukas
ju vid teatern ock´ ...

O, Sofia, Sofia, Sofia,
du är stor i ditt heliga nit.
Men Sofia, Sofia, Sofia,
ännu fattas till himlen en bit.
Ack, Sofia, Sofia, Sofia,
visa syndarna vägen dit.
O, Sofia, Sofia, Sofia,
visa syndarna vägen dit.

Och inom litt´raturen
var bok i granskning tag,
den inte är en sur en,
tag genast i beslag.
Ty Morgonbladet rika
skall vitterheten nu,
de enda som få dikta
blir C. O. Berg, med fru.

O, Sofia, Sofia, Sofia,
du är stor i ditt heliga nit.
Men Sofia, Sofia, Sofia,
ännu fattas till himlen en bit.
Ack, Sofia, Sofia, Sofia,
visa syndarna vägen dit.
O, Sofia, Sofia, Sofia,
visa syndarna vägen dit.

Politisk ondska finnes
det ock´ för mycket av,
det går mig hårt till sinnes,
att Branting valts och Staaff.
Var mötessal må stängas,
var fackförening dö,
och Palm och Branting hängas,
och rösträtten - - - adjö

O, Sofia, Sofia, Sofia,
du är stor i ditt heliga nit.
Men Sofia, Sofia, Sofia,
ännu fattas till himlen en bit.
Ack, Sofia, Sofia, Sofia,
visa syndarna vägen dit.
O, Sofia, Sofia, Sofia,
visa syndarna vägen dit.

Visst finns det rabulister,
en liten krånglig flock,
men synder, fel och brister
det har de mycket dock
Och det är nästan fara,
den växer deras hop,
och får den hållas bara -
allt högre hör´s dess rop:

Gå i kloster Sofia, Sofia,
med ditt fromma, ditt heliga nit.
Gå i kloster Sofia, Sofia
med din hycklande frimicklarsvit.
Gå i kloster, och vi skola sia,
det blir jubel i himmelens sky
och mänskorna glada, fria,
hälsa livsglädjens tidsålder gry.


[topp] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa 2001 augusti 22

Ångermanlänningen, Blekingen, Stockholmaren...
text: Herm. Hofberg,
Genom Sveriges Bygder,
Bonniers 1882

Blekinge

Sällan eller aldrig möter en resande så mycket obehag på sådana ställen, som i Bleking. Bönderna synas vinningslystne och grälige, sturske och ohjelpligt envise. Men den, som gör sig mödan att någon gång lemna den stora stråkvägen och umgås med den del af allmogen, som heldre brukar jorden än skjutsar, heldre njuter af det husliga lifvets lugn än flackar omkring på kusten och handlar, skall inom deras boningar finna ordning, trefnad och gästfrihet och erfara att der, jämte den yttre kroppsbildningens fägring finnes en innerligare och djupare känsla för naturens skönheter än hos den svenska bonden i allmänhet och ett varmare sinne för fäderneslandets minnen än på många andra ställen i Sverige.

Stockholm

Hvad som utmärker den infödde Stockholmaren, och som genast faller en främmande i ögonen är en viss raskhet och livlighet, och själva flanören skyndar framåt med en brådska, som om han vore en lefvande framställning af det engelska "time is money".

Uppland

Sålunda äro de självägande bönderna på slätten oftast välmående, men tröga och makliga och föga fallna för förändringar. De älska sitt flacka land och anse ett planterat träd eller en buske för en styggelse

Östergöttland och Småland

Östgöten, med sin antagna värdighet i det yttre och stolthet öfver sitt landskap och dess öfvervägande naturliga förmåner, ser med en viss förmämhet ned på de mera lifliga, rörliga och näriga smålänningarne, hvilka, med sin större drift, tarflighet och lätthet att finna sig i omständigheterna, i många fall och till sina grannars förtret taga försteget för dessa.

Västergötland

I allmänhet äro vestgötarne mycket fallna för spekulation och beräkningar...

Bohuslän

Å fasta landet, med undantag af vissa kuststräckor, lefver en allmoge, öppen, redbar, gästfri, hjelpsam, arbetsam och händig, till kroppen frisk och härdad, hvilken ända till öfverdrift älskar sin hembygd; men som också har sin mörka skuggsida af lättsinnighet, obändighet och stridslystnad. Långsefter kusten och på öarne i skärgården, särdeles inom södra delen, lefver en befolkning, sammansatt af de mest olika element. Den lifliga förbindelse, som härstädes från urminnes tider egt rum med nästan alla främmande nationer, den mängd af menniskor, som i och för sillfisket hitströmmade från alla delar af riket och sedan qvarstannade, har gifvit upphof till en folkstam, helt olik den inhemska och som ej kan fritagas från de karaktersfel och laster, som merendels äro till finnandes hos öboar.

Värmland

Vermlänningens lynne är gladt, fyndigt, raskt och måhända kan härtill läggas lättsinnigt. Något obetänksamt träffas ofta i hans ord och företag, något för mycket stäldt på lek, ett för stort förtroende till egna inre tillgångar.

Ångermanland

Ångermanlänningen är, såsom den norrländska allmogen i allmänhet, en oförderfvad naturens son, med reslig och vacker kroppsbildning, fallen för ordning och snygghet, villig, höflig och, efter mångas försäkran, som närmare lärt känna honom äfven trofast och pålitlig till lynnet. Han är långsam i sina rörelser och vändningar och man ser honom aldrig ha brådtom. Denna tröghet gör, att han blott med föga håg företager sig något, som ej direkt gagnar eller behagar honom, och endast med motvilja sysselsätter sig med sådant, som bryter hans dagliga vanor, vid hvilka han synes stark fästad.


[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm


[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]