[tillbaks] | [till visan]

Dagens visa
1999 maj 5

melodin i midi format
repetera automatiskt på
 
 
Upptecknades 1895 med hjälp av Algot Carlander v. häradshövding, Göteborg

Visan handlar om sista gången Sverige var inblandat i strid (i visan: Å kulera, de flöge som ätter, når en sår). Napoleon (i visan: Bonaparte, se, han va fienen)lät besätta Svenska Pommern 1812. Sverige-Preussen-Ryssland (i visan: Å tjäjsaren i Rysslann, han va då Swärjes vän) stred tillsammans mot fransmännen, där nordarmén var under befäl av den svenske kronprinsen Karl Johan.
De svenska trupperna sparades i striderna och folkslakten i Leipzig (i visan: Läppsevika) 16-19 oktober 1813 (i visan: attanhunnraträttan) då över 50 000 man dog. Av dessa var 200 svenskar.

Karl Johan och svenskarna förföljde aldrig Napoleon. I stället marscherade de mot Danmark och senare under 1814 (i visan: å fjottan) mot Norge.

----- [tillbaks] ----- 

melodin i midi format
repetera automatiskt på

Raskens trall.

(August Bondesons visbok nr 73)

Vesst ä ja väl gammal å skröpeli å grå,
män ente ätter håra man hunnen döma må,
så äj häller en man,
som har stritt för sett lann,
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Ja, nättopp föllt de attan, då ja en krissman blev
å uti kronans bökser så gladelia klev,
mä musjötten på arm
å mä mod uti barm.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Män Stina, hu va sörjsa, dän sjöttanåra mö.
kantänka kräket trodde, att ja sulle te å dö;
män dän gången jekk dä äj
Sjong för hopp, sjong for häj!
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Å nu för er, go vänner, ja här berätta vell,
hur attanhunnraträttan å fjottan dä jekk tell.
Dä just på vårsia var
å sola sjen så klar.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Å tjäjsaren i Rysslann, han va då Swärjes vän,
å dän Bonaparte, se, han va fienen,
män vi smode honom opp
bå te själ å te kropp.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Dän fössta salva smällde ve Läppsevika sta
å smällde, så att hin kunne hössela ta.
Män ju arjare ble vi,
ja, som rekktia bi.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Å kulera, de flöge som ätter, når en sår,
å mången rasker gosse ble då lagd på bår.
Män utå de, som var kwar,
se dä Rasken åkkså var.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Å hökt i trädens toppa man kunne tydlitt se,
hur jenneralers kroppa se rekktitt slengrade;
män dän menie man,
se, han lå nereve, han.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Dän hottie Kal Joan, han re då fram te oss,
å bägge twå hans öjen, de lyste såsom blos,
å han talade så här:
"Säs beäng mansjär!"
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Å kongen ga me pänga, som ja på bröstet bär:
"Du ska la hava något, bror Rask, för ditt besvär."
Så han talade å sa,
å ja ble änna gla.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Men Stina, hu va trogen, hu va å ble så rar.
Nu har hu blevet moder, å ja har blevet far;
män som war å en förstår,
så va dä ente i går.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Å soner tolv vi ha å knappast fler vi få,
för Stina hu ä gammal å ja gunåss åkkså.
Män den saka ingen rör,
då vi äj rå därför.
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

Å nu ä visa slutad å nu ä visa all.
Å dän, som haver lyssnat te gamle Raskens trall,
han tage luva i hann!
Skål för konongen å lann!
tralle ralla ralla räj, kan I tänka!

[tillbaks] | [topp] | [text start]