[tillbaks index]
| [text- diktarkivet] | [Bild på svenska]
Vid många riksdagar ansågs Anders Danielsson såsom huvudman för de frisinnade inom bondeståndet, där hans bild intager sitt rum bredvid den redlige Nils Månssons från Skumparp. De verkade oftast båda gemensamt, och ehuru deras sätt att verka må hava varit olika, så tillhör dem båda äran att hava verkat för en god och ädel sak, nämligen allmogens frihet och bästa. Anders Danielsson var en man av mångsidigare bildning och världserfarenhet, än Nils Månsson; och hans beräkningar lågo djupare, hans åsikter voro vidsträcktare, ehuru han saknade hans förmåga att hänförande framställa dem. Det var i skarpsinnet av sitt omdöme, den mångåriga bekantskapen med offentliga värv och kanske förnämligast i det merendels fördomsfria och storsinta, det allmänt giltiga i sina åsikter och planer, som Anders Danielsson ägde sin styrka. Ingen förstod så väl som han att förvärva inflytande på sina ståndsbröder och begagna detta. Med en anförares skarpblick anvisade han sina vänner vid diskussionerna deras förhållningssätt, och där skäl icke verkade, förstod han att använda sin myndighet och sitt anseende, såsom i ordets egentliga bemärkelse chef för sitt parti inom bondeståndet. Det var han som uppfattade den anda av självständighet, vilken inom svenska bondeståndet kunde och borde utvecklas, det var han som förenade de spridda ämnen, vilka behövdes för att nära denna anda, och det är därföre han måste anses såsom skaparen och befrämjaren av svenska bondeståndets förmåga att bedöma sin ställning och utöva i ord och gärning vad som gäller såsom dess lagliga rätt vid statens styrelse. Då man genomgår Anders Danielssons riksdagsmannabana, finner man i alla hans motioner, anföranden och dictamina upphöjda åsikter och ofta ett framställningssätt, som röjer hans vana att även begagna främmande biträde vid utarbetandet. Ingen kan likväl finna det ens i minsta mån trovärdigt, att han skulle låtit framställa andra åsikter än dem, som voro hans egna. Man kunde därom förvissa sig, om man hörde honom muntligen försvara någon av sina många skriftliga framställningar. Man fann då att, om han i ämnets vidsträckta och tillika klara uppfattning ej var överlägsen koncepisten, ej var han denna underlägsen. Något långsamt och avbrutet i början, slutade han med att i bevisningens styrka, uti föredragets liv och värma kunna mäta sig med frejdade talare. Man röjer dock hos honom en allt mera bitter och klandrande ton, i den mån han insåg dels regeringens motsträvighet, dels sin egen kraft. Representant slutligen för tjugusju härader, visste han alltför väl vikten av varje sitt företag, och förstod att ingiva även sina bittraste motståndare aktning, just då han som kraftigast anföll dem. Han yrkade upphävandet av allt skråtvång och av alla gränser för näringsfriheten och handeln. Han yrkade bestämdhet, klarhet och enhet i alla författningar, emedan nu t. ex. "Svenska bonden nödgas lita på vad traditionen har att säga om förordningar, vilkas författare i en svassande och invecklad stil utsmycka lagarnas föreskrifter." Han yrkade på offentlighet vid bondeståndets överläggningar. "Budbärare av allmänna opinionens vilja," yttrade han, "äro vi henne lydnad skyldige i allt, varuti hon ej själv visar sig omyndig eller mindre vetande, vilket åter aldrig låter sig bevisa, förrän hon strävar mot samfundsordningen eller söker till folkets fördärv undergräva dess bestånd." Han var en av dem, som önskade en representationsförändring. Inom sin hemort mötte Anders Danielsson hårdare strider än vid själva riksdagarna. Han blev invecklad i rättegångar med sina anhöriga och med kommittenterna. Genom sina uppoffringar, kanhända icke alltid lika klokt beräknade, som de planer han ville befrämja, råkade han slutligen i ekonomiskt obestånd. Han åtnjöt däremot i Stockholm, både inom ståndet och bland andra som högaktade hans offentliga liv och verksamhet, många bevis på bördnad och tillgivenhet. Genom Nils Månsson överlämnade honom ståndet 1835 en käpp med guldkrycka, och andra vänner ett guldur. Anders Danielsson föddes den 14 januari 1784 på rusthållshemmanet Bräkås i Gingrids socken av Älvsborgs län. Fadren Daniel Persson, modren Ellika Andersdotter. Han erhöll endast undervisning i räkna och skriva av komministern i födelseförsamlingen. Gift 1805 med sin kusin Cathrina Andersdotter. Han efterlämnade trenne söner och trenne döttrar. Han avled på sitt hemman, 1/4 mantal Forsbäck nära Göteborg den 27 april 1839. |
På den glada riksdan är det slut
Samma greve, vid vars arm jag gick
Otack heter världens lön. Hur sprang
Fan och icke jag väl röstat så,
Samvetet mig säger att det är
Har jag ej öst millioner ut
Roligt har jag haft - det är nog sant -
|
Matlista för ett välbehållet och ordentligt statkarlshushåll på landetSöndag. | Morgon: 1/5 sill personen,1/2 skålp. bröd dito.Tisdag. | Middag: 1/5 sill personen,1/5 kappe potatis dito. Torsdag. | Kväll: 1 stop välling med 1/4 kanna mjölk eller Lördag. | ungefär 3/4-del jumfru. 1/2 skålp. bröd. Måndag. | Morgon: Välling 1 stop, 1/2
skålp. bröd personen.
Matlista för icke arbetande fångar.Söndag.Middag. 10 lod färskt kött, varpå kokas soppa 1/3 kanna med tillsatsav 21/2 lod kornmjöl. 1/20 kappe potatis. Grönsaker eller kryddor för 1 rst. b:ko. 1 skålp. bröd. Afton. Korngryn till gröt 9 lod. Dricka till dopp 1/8 kanna. Måndag och torsdag.Middag. 8 lod salt kött, varpå kokas 1/3 kanna soppa med tillsats avkorngryn. 3 lod potatis. 1/24 kappe grönsaker eller kryddor för 1 rst. b:ko. Bröd 1 skålp. Afton. Potatis 1/8 kappe. Smör 1 lod. Tisdag och fredag.Middag. Salt fläsk 2 lod, varpå kokas 1/3 kanna med tillsats 1/16 kannaärter och 2 lod kornmjöl Mejram eller andra kryddor för 1 rst. b:ko. Strömming eller annan salt fisk.Bröd 1 skålp. Afton. Korngryn till gröt 9 lod. Vört eller dricka 1 kvarter Onsdag och lördag.Middag. Sill 8 lod. Potatis 1/7 kappe. Ölsupa 3/8 kanna. Sirup därtill 1lod. Vetemjöl 2 lod. Bröd 1 skålp. Afton. Korngryn till gröt 9 lod. Dricka 1/8 kanna. Arbetsfångar lära hava betydligt större portionerUr "Om statkarlssystemet i Sverige"av baron Carl Raab 1846 |