[tillbaks index] | [text- diktarkivet] | [Bild på svenska]



[Grafik efter akvarell av A. C. Wetterling, 1826 Stockholms slott]
[Carl Hårleman]


[topp]


SLOTTET FRÅN FERSENSKA TERASSEN


[topp]

Carl Hårleman

Byggnadskonsten har i Sverige åtnjutit ett stort anseende, och många av de män, som förstått denna konst och med densamma utfört utmärktare verk, hava även inom samhället uppstigit till högre ämbeten. Tessin, fader och son, uppstego till riksråds-ämbetet. Edelcrantz och Hårleman hava likaledes vunnit ära och anseende. Det mest berömda av fäderneslandets arkitektur är likväl Tessins mästerstycke, Stockholms slott, och äran att hava fulländat detsamma tillhör Carl Hårleman.

Hårleman deltog i sin tids politiska strider och talade oförskräckt på riksdagarna, men ansågs egentligen mindre självständig, än ett blott verktyg åt partierna. Han invaldes 1738 i Sekreta Utskottet. Man beskyller honom att hava haft ett hetsigt sinnelag, ehuru hans förtjänster erkännas. han blev av sin hustru, som varit kammarfröken, lockad att förändra sina politiska tänkesätt och omfatta hovpartiet. Därigenom störde han hela sin levnads glädje, emedan hans gamla, förtrogna vänner skydde hans sällskap och visade honom misstro. Även av drottning Lovisa Ulrika blev han icke bemött för sin beredvillighet så, som han väntat och önskade. Det säges, att, då han icke så hastigt som hon fordrade hunnit få några dekorationer färdiga, hon yttrat några rätt hårda ord till honom. Däröver grämde han sig så häftigt, att det kostade honom livet.

Hans hälsa var likväl förut försvagad, och han undanbad sig rådspurpurn, då han 1746 uppfördes på riksrådsförslaget. Hans personliga egenskaper hava blivit skönt vitsordade, i det man tillagt honom i förening "herrligt snille, lättordat uttryck, djup insikt, sällsedd drift, eggande nit, milt omdöme över andra, sträng mot sig själv, glad i borgerlig sammanlevnad, allvarsam i Svenskmannaplikt."

Carl Håleman föddes i Stockholm den 27 augusti 1700. Fadren Johan Hårleman blev adlad 1698 och dog 1707. Modren var Fransyska. Han reste 1721 till Frankrike. Återkom 1727. Hovintendent 1728. Överintendent 1741. Blev 1748 riddare av Nordstjerne-orden och ceremonimästare. Han var bankofullmäktig, riddarhusdirektör och ledamot av vetenskapsakademien. Han avled den 9 februari 1753. Gift 1748 med fröken Henrika Juliana von Liewen. Barnlös.

[topp]

[tillbaks index] | [text- diktarkivet] | [Bild på svenska]