[tillbaks index] | [text- diktarkivet] | [Bild på svenska]



[Teckning: Baltzar Bogislaus von Platen]
[Baltzar Bogislaus von Platen (1766-1829)]
[Riksdagen i Jönköping 1823]


[topp]


BALTZAR BOGISLAUS VON PLATEN (1766-1829)


[topp]

Baltzar Bogislaus von Platen (1766-1829)

Baltzar von Platen hade i yngre åren sett världens flesta hav, och även i sjökrig blandat sitt blod med böljorna, och då han, sedan han lämnat sin tjänst vid flottan, bosatte sig i det inre av landet, drog honom ännu havet till sig med förunderlig makt. Men då han icke mera ville ut på havet, var det liksom ett behov för honom att draga havet till sig. Den tanken att öppna en ny väg från Östersjön till Västerhavet, fattade honom med omätlig kraft, och åt denna tankes fullbordan invigde han den mogna kraften av sitt liv, sin ädlaste verksamhet.

Oaktat allt motstånd, trotsande dagens vindkast och orubblig för stormarna av missnöje, anklagelser och hån, fasthöll han sitt mål för ögat. Han tvingade regeringen att omfatta sina förslag, och han tvingade Ständerna att bifalla dem. Det var med den personliga övertygelsens kraft, det var med denna hänförelse, som eldar varje stor man för en stor idé, som han förmådde att skaka varje stridig övertygelse, att rycka med sig obenägenheten, att störta det öppna motståndet.

Sedan han "tum för tum och riksdaler för riksdaler" kämpat sig till storverkets utförande, upplevde han den glädjen, att se segelleden emellan Vänern och Vättern öppnas 1822. Men först efter hans död blev hela kanalen fulländad, 1832. Hans stoft vilade då bredvid hans verk.

Baltzar Bogislaus von Platen föddes den 29 maj 1766 på ön Rügen. Hans fader var Generalguvenören över Pommern och Fätmarskalken Filip Julius Bernhard von Platen och modern Regina Juliana von Ysedom. Vid 13 års ålder blev Baltzar kadett i Karlskrona och följande året, 1780, fänrik vid flottan. Som kofferdiman besökte han Indiska haven, och i slaget vid Hogland, då han tjänstgjorde på linjeskeppet Prins Gustaf, blev han sårad och fången. Efter krigets slut, varunder han blivit befordrad till löjtnant och kapten, kommenderade han Svenska fregatter i Nordsjön och Medelhavet. Han blev 1794 equipagemästare i Karlskrona, men nedlade denna befattning 1797, för att resa utrikes och återställa sin hälsa. Han erhöll avsked med Överste karaktär 1800.

Efter revolutionen 1809 blev han Statsråd, och följande året Kontreamiral samt Ordförande i Göta-kanaldirektionen. Hans verksamhet tog i anspråk vid flera särskilda allmänna företag, såsom salpetertillverkningen, väganläggningar i Norrland, samt slutligen Generalintendententsbefattningen för Svenska armén emot Norge 1812.

Riksståthållare i Norge 1827. Han dog i Christiania den 6 december 1829, och ligger begraven vid Motala. Gift med Hedvig Elisabeth Ekman.


[topp]

Riksdagen i Jönköping 1823

Vet Bröder! att sällheten lättast kan nås genom lån,
ty utan all möda kan allting ju fås genom lån.
Må narren i mödor och sparsamhet tråna!
Jag flitigt vill sträva att endast få låna
och städse med styrka
hos ständerna yrka
på lån.

Den skandiska jorden ju odlas ej kan utan lån,
och gräset på marken helt säkert försvann utan lån.
Med lån bör man därföre åkrarne göda
och skaffa från Tumba åt lantmannen gröda.
Ja lån vill jag söka
och skördarne öka
med lån.

Ej slöjd och fabrik det ju någonsin fanns utan lån.
Ej vävstol sig rörde, ej silke än spanns utan lån.
Ty lån är den ånga maskinerna kräva,
med lån kan man sig med sitt land sammanväva.
Ja land och fabriker
man säkrast förliker
med lån.

Nationen kan endast bli mäktig och rik genom lån.
Vår skulle bli riktigt stolts britternas lik genom lån.
Men jag kan hos britterna likväl ej gilla,
att de med betalning sin välfärd förspilla.
Nej, jämt vill jag söka
vårt välstånd föröka
med lån.

Vid anslag till storverk man undgår allt prut genom lån.
Själv Göta kanal föres lättare ut genom lån.
Ja må vi blott landet med lån genomgräva,
så skall för vår makt varje fiende bäva.
Ja grävas skall diket
till styrka för riket
med lån.

Av himlen ju människan livet blott fick såsom lån.
Det bör ju då hållas i tillbörlig skick medelst lån.
Av lån vill jag leva, av lån vill jag njuta
och aldrig på skuldgäldningsvillkoren pruta.
Av mig utom livet
ej blir återgivet
ett lån.

[topp]

[tillbaks index] | [text- diktarkivet] | [Bild på svenska]