[tillbaks index] | [text- diktarkivet] | [Bild på svenska]


Urban Hjärne dog 1724, 83 år gammal

Urban Hjärnes dietiska regel:

Min gosse vakta dig för 3 ting
för gamla horor
för rött vin
för nya doktorer



[Teckning: Urban Hjärne]
[Urban Hjärne]

[topp]


URBAN HJÄRNE (1641-1724)


[topp]

Urban Hjärne

Då pesten 1657 grasserade i Stockholm, ditkom från Livland en fjortonårig yngling, med tre mark kopparmynt i fickan, gott huvud och goda anlag. En släkting skänkte honom en karolin och skaffade honom sjölägenhet med en jakt till Gripsholm. Därifrån gick han till fots till Strängnäs och anmälde sig hos gymnasii-rektorn. Denne tog väl emot honom, och lät honom bo i sitt hus. Ynglingen förtjänte med sin ritkonst böcker och kläder. Han kom till Uppsala, varefter han fick kondition hos en borgare, och ägnade sig åt naturvetenskapen. Denne yngling var Urban Hjärne.

Men hans studier voro även riktade åt det poetiska. Han förskaffade sig tillstånd att i den bästa salen på Uppsala slott uppföra teaterpjäser, för att "divertera ungdomen med slika övningar." Professor Olof Rudbeck, "som var en älskare av allt vad kvickt och artigt var, bidrog och halp därtill med all allvar och flit." Hjärne målade själv dekorationerna, och dels översatte, dels författade komedierna som uppfördes. Ett sådant skådespel gavs just för konung Karl XI, som likväl då blott var 11 år gammal. Greve Clas Tott lärde därvid känna Urban Hjärne, och antog honom till sin livmedikus, då han reste såsom guvernör till Riga. Greven förskaffade honom sedan tillfälle att resa såsom guvernör till Riga. Greven förskaffade honom sedan tillfälle att resa i Tyskland, Holland och England, samt underhöll honom tre år i Paris. Efter grevens död, då Hjärne hemkom, blev han assessor i Bergs-kollegium. Året därefter, då det så kallade trolldomsväsendet grep omkring sig, och många människor dömdes till döden för umgänge med mörkrets andar, blev Hjärne ledamot i kommissionen, som skulle undersöka förhållandet. Han uppfann att, med stark spiritus under näsan på visionärerna, skaffa dem till sansning, så att dårskapen och bedrägerierna blevo uppdagade.

Riksrådet Soop skickade ett par buteljer Medevivatten till honom, och han fann det mineralhaltigt, ehuru mycket man sökte bestrida möjligheten därav så högt uppe i norden. Hjärne blev själv brunnsläkare därstädes några år och njöt den seger att se sina påståenden om mineralvattnets egenskaper bekräftade.

I Stockholm inrättades ett så kallat Laboratorium Chemicum, vilket Hjärne erhöll uppdrag att förestå. Han blev därjämte kunglig livmedikus. Hans mångfaldiga kunskaper lockade honom till mångfaldig verksamhet. I bergsvetenskapliga ändamål bereste han Norrland och fjällen, samt utgav sin så kallade: "Berglykta," som på sin tid var ett förträffligt arbete.

Då han blev erbjuden ett professorat i Uppsala, avslog han det. I stället utnämndes han till archiater. Han skötte Karl XI på hans dödsbädd. Karl XII förordnade honom till vicepresident i Bergskollegium.

Hjärne var en ivrig motståndare emot suveräniteten, och det var under Karl XII:s senaste regeringsår fråga om att han, av politiskt missnöje, skulle lämna riket.

Emot konung Fredriks antagande till kronan var också Hjärne särdeles nitisk, ehuru han gynnade Ulrika Eleonora. Han begärde därföre avsked, och erhöll det med namn, heder och värdighet av - landshövding.

I allmänhet var han en nitisk och verksam man, ehuru hans satser och åsikter inom vetenskapen ofta voro besynnerliga och överdrivna. Han var en glad och älskvärd sällskapsman. När han dog, lämnade han efter sig en betydlig förmögenhet.

Urban Hjärne var född i Squoritz prästgård i Ingermanland den 20 december 1641. Fadren Erland Hjärne var kyrkoherde. Modren Christina Schmidt. Avled den 22 mars 1724. Gift 1676 med Maria Swan, som blev moder till nio barn, 1692 med Cathr. Elisabet Bergenhjelm, moder till sju, och 1703 med Elisabet Cederström, moder rill likaledes nio barn.

[topp]

[tillbaks index] | [text- diktarkivet] | [Bild på svenska]