En fattig poet. text och musik: Martin Nilsson Jag sitter här och tragglar med vers som skraltigt knagglar ty mina tankar flaxa kring ett skrovmål, delikat - vart ord jag söker forma så blir det bara "Norma" och andra näringställen som har skapligt billig mat: Salta biten, Pyttipanna, Biff med lök, det vore Manna för min svånga kräva som är nästan desperat. Den som till slant är slagen har knackigt ställt om dagen, men ännu värre har han det när natten faller på; då ligger han och ältar på vad hans hjärna kältar om alla de bekymmer som oss följer vart vi gå: kosingar till skatt och hyra, mat och dryck, plus andra dyra ljuva sälla njutningar som aldrig man kan få. Om miljonär jag bleve, Hej, glada livet leve! - i lyx och flärd jag vräkte mej likt en förnäm sultan - vid pukor och trumpeter, små fattiga poeter Välkomna skulle bjuda, i en ändlös karavan; sen vårt krås vi smorde värre med - o dyre milde Herre - Ostron, Tryffel, Kaviar, Poularder och Krokan! Att hela natten fira och rumla om och svira i raffinerad yra, som ej tolkas kan i ord - ur flaskor och kantiner flöt druvans ädla viner, Chateau Margaux, Mousseux, Clicquot, i glasen vid mitt bord: under kornblå baldakiner med förgyllda amoriner, fick man sedan slockna, övermåttan saligt smord. Tänk, varje morgon vakna och aldrig något sakna av denna världens goda, som gör mänskan nöjd och glad - och tänk att slippa sitta och grubbla för att hitta ett ord, en mening och en meter till en rim-tirad; aldrig mera gå och vigga middagskrischan, eller tigga att en liten dikt få sälja till ett tidningsblad. Jag sitter här och morrar, mitt skrov av hunger knorrar - det hör till traditionen att poeter svälta skall. Jag muddrar mina fickor - - bland allsköns ludd och stickor jag hittar tre och sjuttifem i alla fulla fall. Hejsan - väck med skriverier, falska drömmars poesier - som ett skott på dörren innan biffsteken blir kall!