GIROTS VAGGA
av Tommy Rådberg

På Scenen: Skrivbord plus stol. Bokföringsmaskinen Burroughs

Akt I

Berättaren
Johannes Döss
Girojäntan
Konsulinnan
Kör - (flera röster). Dold bakom en skärm - synlig på avsnittet Konsulinnan.
Någon som hjälper Döss med ytterrocken. Manligt klädd.
Fotograf

Melodier finns till verserna - alternativt - läses rytmiskt.

Berättaren är ensam på scenen. Sitter vid skrivbordet. Han läser:

Berättaren: 

När expeditionsvakten Carlsson hämtat posten från
Stockholm 1, befanns denna bestå av tre
inbetalningskort och sjutusen tvåhundra
postanvisningar. 

Lejonparten tillföras Åhlén och Holms konton.

Det summerades, stämplades, sorterades, summerades igen
och bokfördes.

Stämning, de belopp, som bokförts, borde
vara lika med de belopp, som skulle bokföras.

Så småningom kunde man expediera de första kontoutdragen,
som nog inte voro fler än ett tiotal.

Kör:

Och det vart afton den första dagen på det svenska
postgirokontoret.

Berättaren:

Stockholm januari 1925

Bror Daniel Isidor Fahlström

Kör ropar:

Döss kommer. Döss kommer

På scenen: Johannes Döss, Girojäntan och kvarpå scen: Berättaren.

Johannes Döss går genom rummet - girojäntan niger - berättaren bugar.

Berättaren:

Johannes Döss var dag på promenaden.
Och kvinnor niger männens bugargest.
Johannes Döss är nästan en Gud Fader
och varje dag i pressen är han gäst.

Kören ropar:

Maria, Eva, Märta
Kom fram från småstad och från land.

Berättaren:

Här ropas kvinnonamn.

Kören ropar:

Tag första tåg 
till Stockholm stad.

Girojäntan stiger fram

Berättaren:

Hon sitter stundom och sitt liv begrundar
som inneboende fem trappor opp.
Och undrar ofta om den dag som stundar.
Bär i sin famn fullbordan av sitt hopp.
Men ingen lycka spörjs och dagar fara
som solens boll i enahanda lopp.
Men hon är ung, och då kan hon ju vara.
Rätt nöjd i kammaren fem trappor opp.

I stadens språk blott hon en Girojänta.
Men hemmavid är hon Postmästarns barn.
Hon hjälper Staten i att vinna ränta
på andras pengar - här i grottekvarn.

Kör:

Och mitt i jäkten och i slammer, buller
i detta trälhav och i Er fabrik.
En dag Ni Herrar ska det höras muller
från oss Vi Kvinnor för vår kamp är rik.

Girojäntan:

Men lyckan kommer väl, fast hon i striden
om tjänst och lön mig ofta ryggen vänt.
Dock vad gör det, då jag ändå med tiden
blir ordinarie jag har bestämt.
På oxens horn satt ju en lumpen mygga
och drömde om sin jättestora kropp.
Vad under då, om jag vill luftslott bygga.
Och blomsterströ mitt rum fem trappor opp.

Berättaren:

Då kvällen kommer, och för fönsterrutan
hon drar gardin igen och tänder ljus.
Vid lågans flämtan mor och far förutan.
Hon ensam är i stad i detta hus.

Girojäntan:

Blott man ej svälter eller fryser bara.
Och med en vän med samma mål och hopp.
Som postbiträde ej så noga vara.
Rätt nöjd i kammaren fem trappor opp.

Johannes Döss stiger fram.

Berättaren:

Johannes Döss som tjänare i staten
han fick kritik för eget handlingssätt.
För många pennor fria månadsmaten.
Och han ska bort snart staten hitta´ rätt.

Johannes Döss fick hjälp med ytterrocken.

Johannes Döss får hjälp med en ytterrock.

Hans sista dag - fick gå - för något dumt.
Och utanför står hela murvel-skocken.

Fotografer tar bilder - Blixtar.

Och vad de frossa´ i - det har jag glömt.

Konsulinnan: (Kliver fram. Skriker myndigt)

Ursäkta mitt namn är Konsulinnan
Jag kan ordna allt.  ALLT.

Berättaren:

Det var en gång, om jag minns rätt, väl anno trettitre.
Man tyckte giroflickan genast måste ha beskydd.
Och man beslöt att i all hast ett sådant henne ge.
Form av konsulent som vore ej för bryd.

Kör:

På plats är Konsulinnan - Kvinna Stark Rejäl.
Hon kan ordna allt.
Både Ditt och Datt.
Klättra upp i träd och
hämta ner din katt.
Och om din
älskling - han är borta.
Och även
livet - är till korta.
Konsulinnans tal är trösten för din själ.

Berättaren:

Om giroflickans klädinköp det ordats titt och tätt.
Och skrivits om i tidningarna stundom då och då.
Men jag vet en som hjälper dig så lekande och lätt.
Räkna ut att det blir fem av två plus två.

Kör:

På plats är Konsulinnan - Kvinna Stark Rejäl.
Hon kan ordna allt.
Både Ditt och Datt.
Klättra upp i träd och
hämta ner din katt.
Om du har
skulder i en massa.
Du vet det
finns en lånekassa.
Konsulinnans peng är plåster på din själ.

Berättaren:

Om, när semestern nalkas, du dej känner ganska slut.
Men också efter arbetstid du gärna tar ett bad.
Tag tåget ner vid Stadsgår´n då Solsidan du far ut.
Salta baden gör dig nyter och så glad.

Kör:

Där möter Konsulinnan - Kvinna Stark Rejäl.
Och på cykeln upp.
Över sten och gupp.
Saltsjöbadens ortsbe-
folkning får se upp.
Och efter
språngmarsch gymnastiken.
Och badet
glöms för kroppsfysiken.
Konsulinnans omsorg piggar upp din själ.

Berättaren:

Och vill du dej försäkra mot all möjlig tänkbar risk.
Om du ett snedsprång skulle på parketten hastigt ta.
Och också få en slant när inte du är riktigt frisk.
Vet jag just ett sätt som prövats vara bra.

Kör:

Du går till Konsulinnan - Kvinna Stark Rejäl.
Hon kan ordna allt.
Både Ditt och Datt.
Kollektiv försäkring
samlas i en hatt.
Det spelar
ingen roll du ramlar
ej heller
febersjuk du famlar.
Konsulinnans sätter priset på din själ


Berättaren är ensam på scenen

Berättaren:

Men det var längesen då detta hände.
Och chefer kommit. Chefer dom har gått.
Och vi med dem i husen snabbt vi vände
till nästa hus - först stort och sedan smått.

Och allt som händer det har hänt i husen
där vi som myror springer hit och dit.
Problem med värmen, korsdrag, slammer, brusen.
Och romantik och glädje sorg och slit.

Johannes Döss i graven nog han vände´.
Om han fick skåda girots frukostklubb.
Johannes Döss har bäst i sitt "Die Ende".
Det tycker vi i A B Rubb och Stubb.

SLUT AKT I

Akt II

Alla på scen och sjunger på melodin Fiolen Min

Och till salarna i underjorden. Här i Blåmanshus.
Träningsmöjligheter lockar ner oss
        liksom svarta flugan till ett ljus.
Ljudet av ett stånkande i takt med lyftarns drag.
Virvlar igenom rummet med lätt behag.

Vilket kutande och nigande i dansens vilda språng.
Spelmansvalsen kommer svepande i från en
        bandare som är i gång.
Engelskglosor lekande i takt med lärarns fart.
Kunskap det är väl makt någon sagt så klart.

Kom, följ med oss, låt oss dansa.
Hela natten tills solen rinner upp.
Det är Mona! som oss kallar oss till dans!
Kom, följ med oss, låt oss träna.
Hela natten tills solen rinner upp.
Inger pockar och hon lockar GYMNASTIK.

Lena hon hoppar till dunk dunk låt.
Och Kalle är skådis - han skälver i gråt.
Vad än kan rymmas i mänskosinn
På K 1 finns allt följ mej in.

Britta hon ställer sej sist i kön.
Till dörr Naprapaten som lyssnar på bön.
Vad än kan rymmas i mänskosinn
På K 1 finns allt följ mej in.

Över ängarna och kullarna och skogarna i byn
spelmansvalsen kommer svepande
och stiger upp mot bleka aftonskyn.
Vinden dansar lekande i takt med stråkens drag,
virvlar igenom nejden med lätt behag.
Över ängarna och kullarna och skogarna i byn
spelmansvalsen kommer svepande
och stiger upp mot bleka aftonskyn.
Vinden dansar lekande i takt med stråkens drag,
virvlar igenom nejden med lätt behag.

Kom, följ med oss, låt oss dansa
hela natten tills solen rinner upp.
Hör fiolen! Hör, den kallar oss till dans!
Kom, följ med oss, låt oss dansa
hela natten tills solen rinner upp.
Hör fiolen! Hör, den kallar oss till dans!

Spelman han spelar sin trolska låt.
Den sjunger i jubel, den skälver i gråt.
Vad än kan rymmas i mänskosinn
han väver i tonerna in.
Spelman han spelar sin trolska låt.
Den sjunger i jubel, den skälver i gråt.
Vad än kan rymmas i mänskosinn
han väver i tonerna in.

Sjung, min fiol, du som känner min längtan!
Sjung vad jag tänker, sjung vad jag känner!
Du, som kan tyda min ordlösa aning,
sjung om min längtan, fiolen min.
Sjung, min fiol, du som känner min längtan!
Sjung vad jag tänker, sjung vad jag känner!
Du, som kan tyda min ordlösa aning,
sjung om min längtan, fiolen min.

SLUT AKT II
SLUT GIROTS VAGGA