en visa av Tommy Rådberg
"Det är bättre att dräpa var krämaresjäl
än att dom skall vårt blod suga ut.
Det är bättre att prästerna stenas ihjäl
än att låta dom ljuga till slut".
Det var ni som var löss i vår fanas veck
som med bomber vill spränga vår värld.
Ni vill gå där bland spillror och vada i bäck.
Färgad röd utav blod - dödens svärd.
Och ert lösen var "småmord" och "dolken i kött".
Upp till vapen ni kvinna och man.
Bland ruiner och högar av lik - blodet rött.
Död förföljer till Ariens land.
Skådespelaren Hinke han eldade på.
Andlig knivkastning revolution!
Och dom unga sög i övertygade så
att ett bankrån är expropriation.
Leon Larsson - poeten i bomber och hat.
Ord och handling är ett för vår poet.
Dynamit och revolvrar han redo för attentat.
Men Stendahl han med påken fick besked.
I vårt grannland var krämaresjäl föll ner död.
Diktatur arbetsdagen är lång.
Dom försvann dom som odlade bakade bröd.
Propagandan förs fram av Hinke-sång.
Och dom Bruna marscherade gatan fram.
Och dom dödar - Kristallernas natt.
Och vad är det dom skrålar dom Brunas stam.
Leon Larssons poem dom översatt.
Se kamrat dom i snöbollar blandar in sten.
Och dom kastar på vår ordningsmakt.
Ett kommando i antirasism vita sken.
Se det spökar - kamrat - var på vakt!
text och musik: Tommy Rådberg