| Tra la la |
| la la la |
| tra la la |
| tra la la |
| tra la la |
| la la la |
| tra la la |
| tra la la. |
| Tra la la |
| la la la |
| tra la la |
| tra la la |
| tra la la |
| tra la la |
| tra la la |
| tra la la. |
| Ack, hör du |
| lilla flicka, |
| kom och låt oss |
| dansa. |
| Du och jag, |
| vi passa |
| till ett par vi |
| båda. |
| Hör du, lilla flicka, |
| på ett ord, |
| säg, vill du bliva |
| mig en vän så god? |
| Hör du, lilla flicka, |
| på ett ord, säg, |
| vill du bliva mig en |
| vän så god? |
| Ack, hör du |
| lilla flicka, |
| kom och låt oss |
| dansa. |
| Du och jag, |
| vi passa |
| till ett par vi |
| båda. |
| Hör du, lilla flicka, |
| på ett ord, |
| säg, vill du bliva |
| mig en vän så god? |
| Hör du, lilla flicka, |
| på ett ord, säg, |
| vill du bliva mig en |
| vän så god? |
| Ofta brukade hon sitta i ett fönster,
som vette utåt Hamngatan, varifrån man hade utsikt över den livligt trafikerade Stora Trädgårdsgatan |
| Man kunde se ända bort till Jakobs kyrka,
som avtecknade sig i fonden. |
| När hon satt där i fönstret,
brukade hon sjunga, och om sommaren stod fönstret öppet och den silverklara barnastämman ljöd ut över gatan och kom många förbipasserande att stanna. |
| Då hände det en dag, att en ung flicka,
som tjänade piga hos mamsell Lundberg, vilken var anställd vid kungliga teatern som dansös, stannade och lyssnade till rösten. |
| Hon hade ju hört så många sjunga hos sin matmoder,
där aktörer och aktriser samlades då och då, men något så vackert som denna barnaröst hade hon aldrig hört. |
| Det lät som om en näktergal förirrat sig in bland stadens buller och stoj. |
| Förvånad såg hon sig omkring och upptäckte flickan i fönstret. |
| Då hon kom hem, berättade hon, vad hon hört, för sin matmoder. |
| Mamsell Lundberg sökte upp modern, Anne-Marie Fellborg, och bad att få höra flickan sjunga. |
| Anne-Marie var inte vidare hågad för saken. |
| Själv hade hon aldrig lagt märke till att hennes dotter hade vacker röst, helt naturligt därför att Jenny aldrig vågade sjunga i hennes närvaro. |
| Mamsell Lundberg var emellertid envis, och slutligen gav modern vika och lovade komma upp med Jenny. |
| Johanna Maria (Jenny) Lind. Född utom äktenskapet 6 oktober 1820 i Stockholm. Död Alla Helgons dag år 1887 i Malvern Hills, Herfordshire, England. |
| Nio år gammal började hon i teaterskola och ett år senare debut i skådespelet Polska gruvan. |
| Den 7 mars 1838 fick hon sin första stora succé som dramatisk sångerska i Friskytten av Weber. |
| Början till världsberömmelsen började i Berlin 1844. |
| Med fortsatt framträdanden i England samt en lång konsertturné i Amerika. |
| Vid tjugonio års ålder lämnade hon scenen dock inte konsten. |
| Ägnade sin tid för konserter och för kyrkomusik. |
| Jenny Lind hade ett varmt sinnelag och medkänsla som visades i storstilad givmildhet. |
| Hon gifte sig med sin ackompanjatör Otto Goldschmidt år 1852 och paret levde harmoniskt och fick flera barn tillsammans. |
| Ett stort erkännande fick hon efter sin död, då Jenny Linds porträttmedaljong placerades i Westminster Abbey mellan Shakespears och Byrons och rakt under Händels. |
| Källa: Vivi Horn På sångens vingar
Wahlström Widstrand 1945 |
