Start | Föregående | Nästa    L
B C V Y Å Ä Ö 
LITET BO
LÄSARPRÄSTEN
LÖJTNANTER BORDE ALDRIG FINNAS TILL.
Ladugården lagom stor:
Landet är min lycka.
Ledd av natur´n och vänliga penater
Lejd att stå för skott och kula,
Ligger jag förnöjd och glad,
Liksom romaner av Eugéne Sue.
Liktal av pastorer,
Lit ej på andra, ty huru usel och lumpen
Liten båt att ro ibland.
Liten knubbig Nyckelpiga
Liten kvarn vid vattenfallet,
Liten visa sjunger jag.
Liten åker till att grava
Litet bo jag sätta vill:
Litet bokskåp i en vrå:
Liva skalden ej!
Livet har så många skiften,
Livet såg du från dess glada sida,
Livets glädje är min tröst,
Livets värv är mångahanda,
ljuset har hon släckt och porten stängtsan.
Ljuvlig musik och kannstöpande prat.
Ljuvligt man bjuds på trior och kvartetter:
Ljuvligt är naturens röst,
Lyckans gunst mig svika må.
Lynnet får fart och hornkvartetten dånar
Låt oss hålla sabbat!
Låt oss hålla sabbat!
Låt oss värmas, som av solen,
Lärkan sjunger sin hymn
Läseriet bär som pesten
Läskom fast hellre vår törstande gom!
Lätt och glatt
Lätt och glatt,
Lättjan har podager.
Lögn och skvaller blir vår pest,
Löjan sig gassar på vågornas rygg.
Löjtnanten kom i sjunde himlen in - (Fallera)
Löjtnanter borde aldrig finnas till. (Fallera)
[topp]