Start | Föregående | Nästa    M
B C V Y Å Ä Ö 
MITT SOMMARNÖJE
Mage och gom ej tåla något slarv.
Magen svider, jag kan ej stå raksan,
Maglapp av flanell
Man bryr sig ej om charkuteri´t.
Man får en vink att livet är en våg.
Man kan mera än man drömde,
Man klappar mor litet smått förtroligt,
Man lite krafs uti korgen makar,
Man nöjs med litet och har så roligt,
Man skall läsa jämt och gråta,
Man öppnar fönstret och hoppar i.
Med en bock uppå Stockholmskt manér.
Med glas och brickor, mången skål och kopp.
Med lilla supen i grönan lund!
Med mitt sällskap jag åt kaviar och pirog
med sina många år på nacken.
Med skum och dån mot sin gamla mur,
Medan trummorna stämde uti.
Melodiskt, eller skrattar med en vän -
Men ack! Guds himmel blir mörk som natten,
Men blåste vinden så skummet yrde kring bogen,
Men en hygglig pojke har du varit,
Men foten slant och flickan föll uti. (Fallera)
Men fädernetjället, det blommar dock än,
Men han vakar, och I soven -
Men hos flickorna jag tycker
Men hur skall väl kassan ökas,
Men i en slup en löjtnant kom i hast (Fallera)
Men ingen lycka spörjs, och dagar fara,
Men jag är ung, och då kan man ju vara
Men lyckan kommer väl, fast hon i striden
Men mamma i sin famn löjtnanten slöt (Fallera)
Men nu är hon som en furie grömsan,
Men också är det helt andra bullar
Men sjömansyrket det fick i botten jag lära,
Men sällan går det som man tror och vill+(Fallera)
Men var man frågvis, hur hon nått
Men varm ännu, fast något sliten bak,
Men vintern flyktar, den ryss-kosacken,
Mera magerlagd än fet,
Middag vi fått under lummiga eken,
Mig föresatt att bliva president?
Mig tagit om hand.
Mig tagit om hand.
Min gamla hedersvän!
Min hatt betäcker väl de blonda håren,
Min kamlottskappa kommen är till åren,
Min salig farmor var så rar
Min själ bedrövas, sätt undan lutan,
Min sköna som jag var så kär uti, (Fallera)
Mina plikter nu, farväl!
Mina rika vänner.
Mina tombuteljer
mitt hjärta: du slår så oroligt,
Mitt mosslupna tjäll
Mjuka tjänare, herr Myra!
Modet jag ej fäller,
Mor om kvälla iordningställer
Mordbrand i Ryssland och allt tocke där.
Mosssbelupen hydda,
Mot de sidenhattar,
Munter mig på näsan peka
Mycket dock spills på jordens gröna golv.
Mången rik jag känner.
Måsarna gunga på skimrande vågen,
Mödan ej bedrager:
Mörda hoppets salighet,
Mörkt kring dal och fjäll,
[topp]