Föregående | C D V W Å Ä Ö  | Nästa | Start
Ånyo blodröd vid himlens rand
Ånyo livets flod.
Åror plaska under valthornslåtar,
Åt den korsikanske Lucifer
Åt en brokigt blandad här.
Åt gracerna i puder, gallerärm,
Åt Jesper, som kröp där rädd.
Åt karnevalens fantasmagori
Åt kungen själv sig chefen fången giver.
Åt mina bröders sista andaktskyssar!
Åt sidan hopen steg vördnadsfull,
Åt vettets växt i Atenes gård
Älgen skrider som en drömsyn bakom smärta tallar hän,
Älskad gäst till möte var:
Än att på verklighetens skådeplats
Än binda bojor, som flärden smitt.
Än bitterhetens, än smärtans tolk,
Än bryter den rasande brandens makt,
Än de kunde växla hälsning,
Än det gamla svenska tungomålet
Än drömde i språkets hjärta
Än drömma de älskande tu,
Än en droppe blod finns varm.
Än ett värv oss står tillbaka:
Än fladdrade rosigt i snåret
Än får ej den mäktige falla!
Än hos fru Lenngren andas hemmets luft.
Än jag håller fast i rikets roder,
Än jag ser det för min syn.
Än jag sitter på kung Göstas stol.
Än kraft i senorna finns.
Än lever kung Karl. Sin goda sak
Än majestätisk han skred som förr
Än nattens febersyn alkoven fyller
Än någon munk med radband och tonsur
Än ryms i Sverige mången lycklig vrå!
Än råder lugnet före kampens larm.
Än ser han dyka upp ur maskers hav
Än svinner han in i en fönstersmyg
Än till morgonen.
Än torvan blott,
Än vackrare du synes, med förlov,
Än vandrarn stod kvar som en bild av is.
Än är han i översta torngemaket,
Ändock jag mången svartögd fästning vet,
Ändock till hans öra det trängde:
Ännu i natt han hinner
Ännu i valvet följd av jubelbruset?
Ännu, då han fallande griper i kramp
Är denna gången företrätt av fyra, --
Är det assessorn, han med frun kanske? --
Är det den vilde jägarn,
Är det en härlig seger,
Är det åskans djupa toner?
Är detta par en Janusbild, en tolk
Är detta skön Anna? Från forna dar
Är detta svearne, denna släkt
Är endast dröm,
Är Erik Dahlberg. Utan sold och tjänst
Är fiskarens Jan med sin lama fot.
Är herdinnan min
Är hon dock alltid Romas skönsta kvinna.
Är inte hemma, svaras från ett kök.
Är jag min egen karl
Är livet säkrare visst:
Är lyckan god, han varsnar en gestalt,
Är ringaste ryttares tanke
Är sakta slocknat i regnets dropp --
Är skogen på högdjur rik.
Är Sundets snöfält det vida.
Är Svea sådant, som siarens syn
Är Sveriges riksskepp vrak på stormig kust,
Är ung i dag, som den var i går,
Är vinsten -- vill kölden blott räcka.
Äventyrarena stiga
Ödemarkens bleka flora i sin blyghet gärna tål
Öppnar han käftigt. Skall dag ej gry?
Över en av Tysklands floder
Över höjder, genom mörka dalar

[topp]