Föregående | C D V W Å Ä Ö  | Nästa | Start
Brandklipparen
Bak brokad och draperier,
Bak den försvunne ryttarn
Bak Dnjeperns brusande flod
Bak fjärran skogar dunkelblå
Bak luckorna flämtade höga ljus
Bak magisterkrage och galon
Bak ramlande murar det strider.
Bak serafimerstjärnan,
Baletten, karusellen --
Bantlär över rocken blå,
Bar ryktet andfått kring jord,
Bara han betalar bra.
Barfotad hastar till fadrens möto
Barnaögonen som vittnen vid små blomstergiftermål.
Barnen korgen släppt ur hand.
Bedjen att sin oro kväva:
Befolka varje klippa, våt och kal,
Befriade folk --
Befriat från sin bädd av grus,
Befriat, lättat, går ett andedrag
Begrep med lust och kval:
Behärskande drabbningens vimmel
Behöves icke -- vägen är klar.
Belägrat lutar hans land till fall
Beredd att giva sig i hemlighet
Beredd att ständigt på hans frågor svara,
Beredde oss rum.
Bergfast sluter sig tillsamman
Beridarebansgatan tjugoett.
Berusad av drömmen om sagans land,
Berättelserna ofrivilligt rycktes,
Bestrykes långskepps -- se, där gick i sank
Beständigt klingar den lilles röst
Besöket gjordes om en annan kväll
Betryck och fattigdom,
Beundrad timra skimrande palats
Beundrad utav släkten
Bevarad på pränt
Bevarar det elden i hänförd barm,
Bevaren för hämnd edert hjärta
Bistå var sin amason,
Bland alla gratier på fridlyst grund!
Bland bilder från fru Lenngren och Fryxell
Bland bladen drog en isande fläkt,
Bland brakande bjälkar och kvalm
Bland de trogna Stockholmsborna,
Bland ekarna skymtade blå,
Bland fina främlingar trädde käckt
Bland Finlands vilda skär bär högt din tretungsflagga!
Bland flottbrons gungande plask.
Bland Forums grus står han så länge kvar,
Bland förmaksmöbler, målade i vitt,
Bland grus och spillror allvarsam
Bland hopade skatter ur forntidsvärld,
Bland jordgubbslanden.
Bland krigets skräck. Är detta ej en saga?
Bland Lundagårds kronor hans bild står stum.
Bland magra stutar var ej svårt
Bland menige man --
Bland mossbelupna gråstensblock och tallar.
Bland mörka moln, bland brytningar och strid,
Bland skockade skyar av själviskt kvalm
Bland skygga rådslag om reträttens skam,
Bland snyftningar av glädje,
Bland Sveriges vackra ungdom under vapen.
Bland söderns livlighet en tyngd i skick
Bland Sörmlands hala backar
Bland trädgårdsplanken.
Blanka skådepengar regnat
Blek, med värjan sönderbruten,
Blev turken slutligen vred.
Blir kvar på tröskeln, trots den sena stunden.
Blir svenske kungens bane.
Bliv du min, och Stockholms borg du får.
Blommor, röda smultronbär
Blommorna i landsvägsdammet
Blott bure kungens bild --
Blott då lasset stöter mot en sten,
Blott för att ur gråstensbacken tvinga några glesa korn!
Blott han komme lyckligt härur.
Blott jag slipper bli förhånad,
Blott kölden håller sig lika skarp,
Blott lille Johan kväver sin tår,
Blott mot döden fram vi fördes,
Blott någon gång från bladen ilar
Blott några rum härifrån.
Blott skilda utav den tunna,
Blott till vetenskapens rymder står den nye Karls begär,
Blott välvisheten vackert håller mund,
Bort till en medaljong på hennes bord,
Borta på den andra strand.
Bortom vattnet, genom kikarn,
Bragte stolthet, ljus och glädje till ett armt och prövat folk.
Brandklipparen
Brandklipparen frågade ej: varthän?
Brandklipparen gjorde som sin monark:
Brandklipparen kom över rökhöljd ljung,
Brandklipparen nämndes det trogna djur
Brandklipparn med kungen i gott förvar
Bredvid en trädgrupp, som där stod,
Bredvid pålen, blågult målad,
Brillant, en skänk ur kung Ludvigs stall,
Brusten är den blick, som tämde,
Bråkat har sin svenska hjärna
Bud det kom till gamle Lilje
Buttert rättfram talar han:
Bytte ut mot sköld och lans.
Båd' slev och gryta, tösen min,
Båd' ungersven och mö,
Bäckens smala silverband,
Bäddad sitter han i grönska, fjäriln fladdrar kring hans knän,
Bägarns tävlingsstrid och farans
Bär natten drömmande tack:
Bär roparn vitt omkring den sträve Törnings stämma.
Bästa, endaste benämning,
Böjs vid strand, där vila skänkes.
Böljan snabbt han klöv itu,

[topp]