|
Föregående | A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Å Ä Ö
| Nästa | Start
|
| Kristina |
| Kung Erik |
| Kamraten viskade, hemsk att skåda -- |
| Kan ej tadla nog försöken |
| Kan lära sig förstå. |
| Kan något fattas hans son? |
| Kan se i synen. |
| Kan vara Sveriges fall. |
| Kan ännu en gång sig vända, |
| Kanonen plöjer bland rök och damm |
| Kanske en skymflig, gyllne fångenskap, |
| Kantaten, -- den skrev jag. |
| Karda ull av Alströms får, |
| Karlars ätt ifrån oss tagen -- vaggan tom på Stockholms slott! |
| Karlavagnen fram ur skyar bryter, |
| Karlavagnen åker ovanför. |
| Karosser rulla av till assemblén. |
| Kastar sig, i stålblå brynja klädd, |
| Kavaljerer, vapenbröder! |
| Klaveret, som jag hört så mången gång, |
| Klenoden pryda må |
| Klenoder för själ och öga. |
| Klingar Värmlandsmalmen stark och ren. |
| Klingar Värmlandsmalmens gamla ton. |
| Knappt lämnad var den tröskel, som jag skytt, |
| Knappt vågade slå, |
| Knektarne lossa på tungans band |
| Knekten liv och lemmar ger |
| Knotet tystnat. Ordnad, färdig, |
| Knöt skaldens dikt ett föreningsband, |
| Kom den andre som beställd |
| Kom en årsdag för ett minne |
| Kom först, då han satt där bruten |
| Kom i min trädgård! -- Ut i aftonsol |
| Kom nu, så gå vi gladeligt |
| Kom trösten till hans brud: |
| Kometer och järtecken om vartannat, |
| Kommando ljöd: Gevär för fot! |
| Kommando åter ljöd: Giv akt -- |
| Konterfej, i pansar klädde, |
| Konung Erik på sin luta leker, |
| Koralen steg mot himlen lugnt, |
| Kransen vissnat har kring pannan, |
| Krigarns anlet lyste klart: |
| Kring dagsljusa slätter och rodnande vågor. |
| Kring den tunga guldkareten |
| Kring flammande härd |
| Kring Fyrisvall, |
| Kring hennes hjässa bucklar sig i vågor, |
| Kring holmens sorlande brädd |
| Kring honom, som Svea diktat i natt. |
| Kring kungens krönta G |
| Kring land och rike blev klipparn känd |
| Kring park och Mälarvik |
| Kring plank och stugor |
| Kring slottet på enslig rund, |
| Kring stoftet en dag eller två, |
| Kring återljudande golv |
| Kring ögonbrynen, |
| Kristina |
| Kristina den fromma. |
| Kronorna han sonligt lade ned för andra kronor tre. |
| Kung Erik |
| Kung Erik leker på luta. |
| Kung Erik leker på luta. |
| Kung Erik leker på luta. |
| Kung Erik leker på luta. |
| Kung Fredrik, hans stad och hans flotta. |
| Kung Karl den löddrige klipparn red |
| Kung Karl fick höra ett långsamt tramp, |
| Kung Karl i sadeln svängde sig opp: |
| Kung Karl kom åter ur Österns band. |
| Kung Karl ses skifta hugg. |
| Kung Karl sin hand honom räcker, |
| Kung Karl stod tankfull en lång minut: |
| Kurir ifrån grev Stenbock! |
| Kurirn, ers majestät! |
| Känd och ärad över världen. |
| Kärleken till hemmets torva fostrat först de stora rön, |