Föregående | C D V W Å Ä Ö  | Nästa | Start
På Värnamo marknad
Palatser och kojor helt nära,
Pastellporträtt i bleknad härlighet --
Patricier och hantverksmän
Pejla varje blick, som strålar
Pistoler, älghudskyller --
Prelater med ja och amen
Prinsessans anlet ljusnar,
Pris ske en och var, som kom
Promt vår sold vi vilja ha,
Prydde de med var sitt slott.
Prövade i hundra strider,
Pultavas dunderskall
Pultavas vakteld! Du och jag,
På allt från bod till bod.
På armen sin sista,
På avgrundens rand
På avstånd skymtar, bakom och framför,
På blöta vägar vid hästars tramp
På botten en daler -- en sällsynt gäst!
På böcker och på tavlor såg jag säll
På böljornas vaggande sköte
På Corso vimlar Romas fina värld,
På daggig åkerren,
På dem kan jag tro! han nickar.
På den blåa Roxens strand.
På den vissna lagerkransen,
På denna enda kväll!
På denna sin hedersdag.
På dessa bleka barn.
På dessa grå, odrägliga ruiner?
På dessa tiljor aldrig mera vandra?
På en grundval fast och säker han vår ära återbyggt,
På faror, nöd av tusen slag
På flyktigt gästbesök till frusna zoner,
På folkets tysta flock,
På freden och på er.
På Fuggers hus.
På förevisningsdagen dit jag smög.
På gammal trofast art,
På gatan faller regnet mörkt och stritt
På Germaniens segerfält.
På granrisets hackade matta
På grekiska rytmer, eller hur?
På gråterskan i änkedok.
På Gustavianum, i brandens tjut,
På gården vid linden.
På hans läppar talet stäckes --
På hemmets gröna slätter,
På hennes rullgardin jag såg var kväll,
På himlen stodo brinnande svärd,
På honom kungen vart hjälpt.
På hyllan tronade Rudbecks verk
På hyllan, lysande i franska band
På karusellen, operan och Haga!
På kinden så varmt det droppar.
På knä vid tröskeln en halvdöd sven
På knä, mina barn! Så ljuder
På magra kinder hungerns spår
På mattan höll jag blicken envist sänkt
På minnets envishet till hälften vred,
På måndagen kom där ett bud till häst,
På många månader ibland
På nytt vid Värnamo?
På pallen dväljs vid hennes fot.
På pannan, som ljusnade nyss i byn,
På parkens dunkla bänk.
På raggig dvärghäst, ystert, glatt,
På resor följer han en ung baron,
På Riddarholmens ö,
På rosen satt en tagg, som rispat mig.
På Roxens tärda isar
På räddande stranden stod.
På sal, som var lyckt:
På Salbo övningsbana.
På sin Amfion Gustav är om bord --
På sin förvandling väntar här i rummet
På slätten, än bar och än överyrd,
På sorggemakets svarta sammet
På spel stod seger, stod allt.
På stadens fjärmaste malm,
På Stockholms stad, då vakten
På stranden stod jag, klädd ännu till bal.
På sträckbänk, din hund, eller strax bekänn!
På strömmen glida in till Mälarstaden,
På Sundet en plötslig töväderstorm
På Sveriges gräns att mura klippfast trygga.
På sångmör hämnats för ett modigt ord. --
På söndagen vigdes de hop av präst,
På tonernas gång
På trofasta armar bäddad.
På tröskeln syns en man betrakta
På tröskelns tilja
På tysta strängar ser solen ner
På vakt för dem,
På vinlövskransen röjdes Bellman strax,
På vissnad panna stora pärlor glida,
På vred latin,
På vägar, som bjödo bevakning hån,
På vägen ofta bland björk och al
På vägen Rudbeck fick se sitt bus --
På vägen till kungastolen
På väggen tavlor! -- Farfar i peruk
På vänstra flygeln slå de till reträtt,
På Värnamo marknad
På yppersta bänken slog svensken sig neder.
På övermodet Herrans tuktan följde.

[topp]